Att göra datainsamling i Kampala

Så, jag har haft några dagar av datainsamling i Kampala nu, och tänkte berätta lite om hur det är.

I måndags gjorde jag en heldags-datainsamling i köpcentret Garden City. Jag samlade in 48 enkäter. Jag gick fram och frågade personer som satt på bänkar i köpcentret. Det gick till så, att jag gick fram till de som mötte min blick och/eller såg sysslolösa ut. Jag gick inte fram till sådana som såg upptagna ut, exempelvis skrev i papper, läste, hade hörlurar på sig eller såg ut att föra ett viktigt samtal. Jag gick dock fram både till sällskap och till personer som satt ensamma. Jag sa, ungefär, “hej, är du upptagen? får jag störa lite?”. Tre eller fyra personer sa att de var upptagna, femtioen sa att det var okej att jag störde. Tre personer lät mig berätta om enkäten, men deltog sedan inte (två för att de blev tvungna att gå, en gav ingen anledning – hen verkade inte ha lust).

När jag fått OK att berätta om studien så lämnar jag ut mitt följebrev (som en kan läsa här om en har lust) och visar enkäten och förklarar frågorna. Först är det några frågor om kön, sysselsättning, ålder och sånt, därefter är det en rad aktiviteter (exempelvis shopping, arbete, studier, tvätta kläder, kulturella aktiviteter). För varje aktivitet är det två frågor: utför du denna aktivitet? och vill du utföra denna aktivitet?. Jag förklarar att om en svarar ja på den första och nej på den andra (jag gör men jag vill inte)  eller nej på den första och ja på den andra (jag gör inte, men jag vill) så har en ett det vi kallar ett gap, en skillnad mellan vad en vill göra och vad en verkligen vill. Om en däremot svarar ja/ja eller nej/nej finns inga problem, då gör en ju det som en vill. Därefter förklarar jag de sista två frågorna, där de måste skriva själva. De är lite krångliga, och jag har hittills fått rätt varierande svar på dem.
Jag avslutar med att fråga typ ”So, the questionnaire takes about 10-15 minutes to fill out. Would you like to participate?”, och får för det allra allra mesta ett jakande svar. Jag har verkligen fått otroligt få nej.
En oväntad kulturkrock är att deltagarna vägrar använda röda pennor. Röda pennor används bara för rättning här, det ses som strängt och lite otrevligt, om jag förstått saken rätt. Det är en smula besvärligt då jag fått med mig ganska många röda pennor (jag ger bort en penna till varje deltagare som ett litet, litet tack). Blyertspennor visste jag redan sen förra gången att det är något som här enbart används av barn…
1
De senaste två dagarna har jag ägnat åt att föra in enkäterna i kalkylark, igår rätt effektivt vid Sheraton-poolen, idag ineffektivt på balkongen hemma. Varje enkät tar cirkaungefär fem minuter att fylla i, i genomsnitt – det skiljer sig jättemycket beroende på hur mycket de har skrivit på de öppna frågorna (och hur tydligt de har skrivit). Nu är jag iallafall ikapp, och har 123 enkäter i ett prydligt (och väl backuppat) kalkylark. 300 är mitt mål, men jag börjar inse att jag förmodligen inte hinner dit. Det är väldigt utmattande med datainsamling, och nu är det dags att lämna även Garden City och hitta en ny plats att samla in – dessutom borde jag lämna Kampala och samla in på landsbygd…
SOLEN

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *