Examensarbete: vecka 5

Jag bloggar visst alls inte så flitigt som jag hade trott (inte i närheten av hur mycket jag skrev förra gången). Det beror nog allramest på att jag har resesällskap den här gången, behovet av att bearbeta intryck i text blir liksom mindre. Dessutom består den här resan nog inte, hittills, av lika mycket intryck – jag känner mig fånigt hemma. Även om jag gör många fler utflykter och ser nya saker kom jag rätt snabbt in i känslan att vara här, kom in i tankesättet, lugnet, lunken. Här är kaos, värme, människor, motorcyklar, obekväma bilresor, chapati, kullar, träd, sol. Jag älskar verkligen att vara här, med allt det jobbiga inkluderat.

Så, här kommer en veckorapport:
Lördag kom vår syster Katarina hit (Daniel åkte hem fredagkväll). Vi picklade upp henne på flygplatsen och åkte till Nabugabo-sjön, som ligger några timmar från Kampala och inte har någon bilharzia – alltså kan en bada i den!! Vi tillbringade tre underbara dygn i en by, klimatet är påtagligt svalare, där finns gosiga hundar (djur är verkligen något jag saknar här), och sjön var varm och långgrund. Löjligt fint var det. Det gick dock väldigt, väldigt trögt med datainsamling. Jag fick ihop fyra på stranden på söndagen, men mest fick jag väldigt många nej från berusade semesterfirare utan minsta lust att fylla i någon himla enkät. Jag fick ihop tre med hjälp av föreståndaren på stugbyn där vi bodde, och fyra till med hjälp av pappas nyfunna vänner i en dansgrupp. Det var alltså sjukt mycket svårare än att samla enkäter i Kampala. Vi kom hem sent på tisdag.

Foto: Johanna Dalunde Eriksson

Foto: Johanna Dalunde Eriksson

onsdag samlade jag in 25 enkäter vid Makerere, och följde med pappa då han intervjuade Grace Bantebya, en forskare på Makereres genusvetenskapsinstitution. Hon forskar om fattigdom och skam, och det var fantastiskt intressant. Här finns böcker som hon har varit med och skrivit. 
P1000949
torsdag skulle pappa åka hem, men istället bokade han om sin flygbiljett och han och jag satte oss på en buss till Lira, i norra Uganda. Där hade Ponsiano, psykologen jag lärde känna på Mulagos psykiatriska avdelning under praktiken förra året, lovat hjälpa mig hitta folk från landsbygd som vill fylla i min enkät.
IMG_2015-03-15 23:43:19
fredagen gjorde vi datainsamling i Lira – på en marknad, och på en NGOs kontor. Vi åkte också ut till en liten by där det finns ett kooperativ som gör fantastiska grejer, som jag har haft glädjen att förmedla pengar till. Det var en helt osannolik och fantastisk upplevelse, och jag kommer nog skriva mer om det någonstans, någongång.
Foto: Mats Utbult

Foto: Mats Utbult

lördagen gick vi upp tidigt och åkte på gudstjänst. Ponsiano ledde den, och direkt från estraden började han, när gudstjänsten var över men ingen hade hunnit gå, berätta om Occupational Gaps Questionnaire och be kyrkobesökarna att delta i studien. Jag fick gå upp och ställa mig med mikrofon och berätta om enkäten. Det var en mycket märklig och väldigt, väldigt fin situation. Därefter satte vi oss på bussen hemåt igen, och pappa åkte direkt till Entebbe för att åka hem till Sverige. Jag fick ihop ungefär 40 enkäter från Lira.
P1010153

Foto: Mats Utbult

söndagen gjorde jag en sista-rycket-insamling, min allra allra sista datainsamlingsdag! Jag fick ihop 20, utanför en kyrka i Kampala och på Garden City. Jag har väl totalt ungefär 250, men jag har inte fört in formulären på hela veckan, så jag är inte säker. Återkommer förmodligen snart med en första liten sammanfattning av datainsamlingen!
Sammanfattning: Det har varit en otroligt intensiv och givande vecka. Det har varit mycket restid då jag inte kunnat göra varken datainsamling eller -införande, men det har varit nödvändigt eftersom jag behövt samla data från andra ställen än Kampala.
Framöver: Nu börjar dataanalysen!! Det ska bli så väldigt kul att börja med den deskriptiva statistiken. Dock måste jag föra in ca 100 enkäter innan dess, vilket ju inte är superroligt. Men men, på det stora hela taget: pepp!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *