Ät ogräs – lästips!

Skogsskafferiet har jag tipsat om förut, men det är ju bara världens bästa sida, som  visar ätliga vilda växter i säsong, och även varnar för växter som liknar dem men inte är ätliga.

Furagera Mera är ett sällskap som samlar vilda växter och äter upp dem, och bloggar om det. Mycket inspirerande!

image

Har även två boktips:
Alys Fowlers The Thrifty Forager – living of your local landscape – fantastiskt inspirerande! Åh vad jag älskar Alys Fowler!
och
Inger Ingmansons Kan man äta sånt? som har den stora fördelen att det är en svensk bok – allt som omnämns går att hitta i Sverige, hurra!

Har ni fler lästips om att äta ogräs och vilda växter?

Två maskrosrecept: saft och sirap

Jag har hela lotten översållad med maskrosor för tillfället och förutom att det är trevligt arbete att gräva bort dem (…) så kan man ju faktiskt ha nytta av dem. Här kommer två recept!
image

Maskrossirap
gör man genom att plocka maskrosblommorna, med så lite av det gröna kvar som man orkar. Plocka åtminstone två deciliter, annars blir det så lite sirap. Skölj blommorna ordentligt. Lägg i kastrull, och häll över så mycket vatten att det täcker. Koka upp och låt koka lugnt med lock i ungefär 10-15 minuter. Sila bort blommorna, och häll på dubbelt så mycket socker som du har vätska. Låt koka lugnt med lock i ca en timme, tills konsistensen är sirapig. Du kan testa konsistensen genom att droppa sirapen på ett fat som har varit i frysen.

Använd sirapen som du använder honung eller sirap – i bröd, på pannkakor, i te, i bästa kladdkakan…

image

Maskrossaft
1 liter maskrosblommor utan skaft
1,6 l vatten
9 dl socker
2 msk citronsyra
(Jag hade även i några dl harsyra och en liten ledsen rabarberstång, men det var utöver receptet och är inget måste)

Koka upp vattnet och sockret, skölj blommorna noga och häll i dem. Låt koka lugnt med lock i en timme. Rör ner citronsyran, sila ifrån blommorna och häll på rena flaskor som hettats upp till 100 grader. Späd efter smak. Saften smakar lite syrligt, fräscht, liiiite som fläder men väldigt eget, ändå. God!