I mina böner – pågående flyktingaktivism

IDAG sker ett utvisningsförsök av Norallah som har varit i Sverige i två år och har sökt asyl och fått avslag i alla instanser. Han har inte bott i Afghanistan sedan han var 8 år och har ingen familj eller socialt nätverk där. Ändå beslutar Migrationsverket att utvisa honom dit trots att han försökt visa med olika dokument att han växt upp i Iran, där han levt utan uppehållstillstånd. Klockan 15 på Arlanda, terminal 5, samlas till flygplatsaktion med utdelning av flygblad med uppmaningar till medpassagerarna att hindra avvisningen. 

JUST NU sker även ett utvisningsförsök av Amireh och Zeinab, mor och dotter som flytt Iran och under sin tid i Sverige dessutom konverterat från islam till kristendomen, något som i Iran också kan leda till dödsstraff. Kvinnornas advokat har överklagat fallet och hoppas nu på att Europadomstolen ska göra en annan bedömning än de svenska myndigheterna. Vi måste hjälpas åt att hålla dem i Sverige tills dess – läs mer här!

Cristian och Masarra har jag skrivit om tidigare här. De är ett syskonpar, som inte har någon kontakt med några andra släktingar. Eftersom Masarra är minderårig så har Migrationsverket nu beslutat att splittra dem och skicka Cristian ensam till Irak. Hjälp till att hindra det – förmå media att uppmärksamma deras fall, förmå Migrationsverket att ändra sig!

Och till sist. Jean Pierre var livrädd att skickas tillbaka till Burundi. En flygplatsaktion hindrade ett utvisningsförsök i somras. Han skrev ett brev som jag publicerade på min blogg, där han vädjade om att få hjälp att förmå migrationsverket att pröva hans fall på nytt. I tisdags utvisades han ändå. Ingen har hört av honom sedan dess 🙁

Jean Pierres brev

Hi everybody,

My name is Jean-Pierre Nzeyimana, I’m an asyl seeker here in Sweden from Octobre 2007 because of the troubles back home in Burundi (we have been in civil war from 1993 wich took more than 10 years, till now still have political violences and no right for expression against the power), i have been victim of that. Now I’m in detention from 14 Mars and the Migrationsverket want to send me back home by force, they say that I don’t have enough evidence for need of asyl. They tried yesterday to deport me and fortunatly, I have been saved by swedish activists, who warned the flight company which was supposed to take me, to not let me in.
Being refugee is very hard, you miss home and you can’t go back and sometimes you stay in hard situation in exil country (like my case).
After my 2 years here in Sweden, January 2010, the Migrationsverket wanted to send me back ,then I had to hide myself which is hard (surviving by church and friends help), sometimes I got sick and couldn’t go to the hospital.
Now that they have me again, they put me directly in detention in wait for deportation.
The hardest part in detention is that I sleep max 3 hours in the day, I can’t sleep in the night, thinking of my deportation because i’m facing persecution.
The Migrationsverket gave my case to the police so that they take me back to Burundi by force.
Please if anybody can help me to make the Migrationsverket review my case again.
God bless you!
Jean Pierre

Sprid Jean Pierres historia.
Om någon vill hjälpa till mer än så, så kan jag förmedla kontakt.
Han sitter just nu på förvaret i Märsta.