Gömma flykting-juridik

Vad gäller enligt lagen när du låter en papperslös tillfälligt eller permanent bo i ditt hem? Med reservation för att jag inte är jurist, så är detta vad jag lyckats läsa mig till, med hjälp av min juridistuderande sambo.

 

Utlänningslagen (2005:716) 20 kap, 7 §
“Till fängelse i högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, till böter döms den som genom att dölja en utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd uppsåtligen hjälper utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, om detta görs i vinstsyfte.” (Min kursivering)

 

I regeringens proposition 2003/04:35 står följande:
“För straffansvar bör det, liksom enligt nu gällande lag, krävas att det är
fråga om ett aktivt handlande i form av ett döljande av utlänningen eller
annan sådan åtgärd såväl som att gärningen utförs i vinstsyfte.” (s.57, min kursivering)
“Den omständigheten att det för straffansvar förutsätts vinstsyfte innebär att handlingar som utförs av ideella skäl undantas från straffansvar” (s.58)
riksdagens betänkande 2003/04:SfU6 till följd av propositionen står detta:
“Utskottet noterar att genom kravet på vinstsyfte för straffansvar kommer handlingar som utförs av ideella skäl inte att vara straffbara.” (s.13)

 

Alltså: om du huserar papperslösa utan att tjäna pengar på det så är det inte straffbelagt – och därmed inte brottsligt.

 

Husrannsakan är en sak en kan drabbas av om en engagerar sig i flyktingaktivism (även om jag inte hört någon sådan berättelse personligen). Detta är vad som gäller kring det, enligt den förträffliga boken Gatupolitikens lagar, som finns som PDF här:
“Om polisen får ett tips om att en person som är eftersökt för avvisning gömmer sig hos någon kan de ha rätt att söka igenom huset. De måste då ha konkreta uppgifter om vem de söker efter, ett namn, nationalitet eller utseende. I annat fall har de ingen rätt att utan ditt samtycke komma in i ditt hem eller din lokal. Ofta frågar polisen först om de får komma in, men detta behöver du alltså inte tillåta. Den som är aktiv i grupper som gömmer flyktingar kan hjälpa de gömda genom att inte låta polisen få komma in. Annars kan de utesluta vilka platser flyktingar inte bor på, eller veta att det troligen finns någon där då de inte får komma in.”
(Gatupolitikens lagar, s 46)

 

Här är de lagtexter som gäller för husrannsakan:
Rättegångsbalken, (1942:740) 28 kap,
Polislagen (1984:387), 20 kap.

 

Om du på något sätt vill hjälpa papperslösa, kontakta exempelvis Ingen människa är illegal eller Dessa mina minsta.

 

Den juridiska situationen på blockader mot tvångsutvisningar

Jag ville veta mer om vad vi gör oss skyldiga till när vi deltar i en blockad av tvångsavvisning. Det här är vad jag kom fram till. Jag är inte jurist men har fått hjälp av både juriststuderande och jurister.
På blockaderna mot tvångsutvisningar utför aktivisterna civil olydnad.
Per Herngren sammanfattar i sin bok Civil Olydnad: en dialog fenomenet i dessa 5 stolpar: 1. En öppen offentlig handling
2. som grundas på ickevåld
3. handlingen är olaglig eller bryter mot en regel, order eller beslut
4. den har dessutom ett samhälleligt, socialt eller etiskt syfte
5. de personliga konsekvenserna fyller en viktig funktion.

När vi är en del av en folkmassa, som inte lyder polisens order om att skingras, så gör vi oss skyldiga till ohörsamhet mot ordningsmakten. Vänsterjuristerna har gjort en utmärkt redogörelse för detta här, därför lämnar jag det därhän.

Våldsamt motstånd
Om polisen försöker handgripligen flytta på oss, så kan vi göra oss skyldiga till våldsamt motstånd enligt paragraf 4 i 17e kapitlet i brottsbalken: 
4 § Den som, utan att fall är för handen som förut i detta kapitel är sagt, genom att sätta sig till motvärn eller eljest med våld söker hindra någon i hans myndighetsutövning, dömes för våldsamt motstånd till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1975:667).”

“Utan att fall är för handen som förut i detta kapitel är sagt” betyder att man inte ska ha gjort sig skyldig till de tidigare paragrafernas brott, som är värre – man ska ha utfört våld eller åsamkat lidande till myndighetsperson. 
 Resten innebär att med våld – som inte behöver ha karaktär av våld på person – söka hindra någon i hans myndighetsutövning. Ordet ”söker” innebär att man måste AKTIVT göra motstånd. Ett passivt motstånd utgör inte våld (t.ex. att motsätta sig ett omhändertagande genom att lägga sig på marken så att man måste bli buren). Exempel på våldsamt motstånd är handlande som innebär att tränga undan en befattningshavare, att rycka något från honom, att stänga in honom eller rycka eller slita i hans kläder. De i praktiken vanligaste fallen är att någon, som har omhändertagits, vid bortförandet spjärnar emot med händer och fötter, klänger sig fast vid något föremål eller försöker rycka sig loss.
(Källa: Karnov.  Jag har förenklat delar av texten)

Det är dock ovanligt att aktivister anhålls för detta. Om du absolut inte vill göra dig skyldig till våldsamt motstånd får du alltså, om polisen tar tag i dig och ska förflytta dig från blockaden, släppa eventuell armkrok, och ligga slapp och lealös. Att inte kämpa emot, men låta dem bära dig, är alltså inte våldsamt motstånd (dock ohörsamhet mot ordningsmakten).

Omhändertagande/avvisning/avlägsnande

Något som händer oftare är omhändertagande enligt PL13. Polisen “omhändertar” en eller flera aktivister och kör dem ut i skogen och lämnar dem på någon obskyr busshållplats. Här går vi igenom villkoren för detta – och här har polisen fler skyldigheter än du.

“Polislagen 
13 c §
 Om en folksamling, som inte är en allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen (1993:1617), genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, får deltagarna i folksamlingen avvisas eller avlägsnas från det område eller utrymme där de befinner sig, om det är nödvändigt för att ordningen ska kunna upprätthållas.
   Om en åtgärd enligt första stycket är otillräcklig för att ordningen ska kunna upprätthållas får deltagarna i folksamlingen avlägsnas längre bort från området eller utrymmet än vad som får ske enligt det stycket (utvidgat avlägsnande). Ett utvidgat avlägsnande får inte verkställas på ett sådant sätt att rörelsefriheten för deltagarna inskränks längre tid än två timmar.
   En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas utan föregående beslut av polismyndigheten endast om det är så brådskande att polismyndighetens beslut inte kan avvaktas. Lag (2009:389).
15 § Den som har omhändertagits enligt denna lag eller avlägsnats enligt 13 c § andra stycket ska underrättas om anledningen till omhändertagandet eller avlägsnandet så snart som möjligt. Den polisman som har verkställt ett omhändertagande ska så skyndsamt som möjligt anmäla åtgärden till sin förman. Har omhändertagandet inte redan upphört ska förmannen omedelbart pröva om det ska bestå.”

(mina kursiveringar)

Alltså:
Polisen får köra bort dig från blockaden om du stör den allmänna ordningen eller om det föreligger fara för att du kommer att begå brott. De får inte ha dig fast längre än 2 timmar (vilket börjar räknas så snart de tar tag i dig). De får alltså inte köra dig längre än två timmar bort – och det brukar inte heller bli så långt. De måste också underrätta dig om anledningen till omhändertagandet så snart som möjligt. Omhändertagandena kan bli ganska otrevliga, en vän blev tvingad att ligga på bilgolvet under tiden de körde och ignorerades då han sa att detta gav honom ångest.

Brottet upplopp
Brottet upplopp består i att fler än 10 människor stör allmän ordning, exempelvis beter sig hotfullt genom att visa att de tänker trotsa polisen, eller hindra trafiken. För att dömas för detta brott krävs det att polisen befaller att folkmassan ska skingras och att folkmassan inte lyder detta.
Jag avslutar med ett citat ur Polisförordningen.
Polisförordningen 4 kap 1 § 
“Anställda inom polisen skall i arbetet uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. De skall uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iakttaga självbehärskning eller undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.”
Mina källor är Karnov, Ordningsstörande brott av Gösta Westerlund och Gatupolitikens lagar av Vänsterjuristerna. Det finns mer att rota i, bland annat är det farligt att vara den som arrangerar blockaderna. Vid blockader på flygplatser gäller även andra strängare regler. Det får bli material till ett annat inlägg.