REVAJOUREN

Igår satte revajouren igång på riktigt. Vi är en grupp som arbetar med att JO-anmäla projekt REVA. (Vad är REVA? Läs här!) Här är vårt flygblad – det finns även länk till flygbladet i PDF-format längst ner. Sprid!

HJÄLP OSS 
JO-ANMÄLA REVA

Inre utlänningskontroll får inte göras bara på grund av att en person har ett utseende som uppfattas som utländskt eller på grund av hans eller hennes språk eller namn.

Justitieombudsmannen (JO) ska granska om svenska myndigheter följer lagen. Har man själv eller någon annan blivit felaktigt behandlad av en myndighet eller en tjänsteman kan man anmäla det till JO.

Vi är en grupp som samlar in information för att göra en större anmälan till JO mot de metoder som polisen använder inom REVA-projektet. Vi behöver vittnesmål från personer som har blivit utsatta för polisens id-kontroller.

Om du eller någon du känner blivit stannad för ID-kontroll utan tydlig anledning, hjälp oss att göra en JO-anmälan!

Har du blivit utsatt för en kontroll: maila revajouren@gmail.com så kan vi antingen hjälpa dig att göra en JO-anmälan själv, eller använda ditt vittnesmål i vår större JO-anmälan.

Om du stannas av polisen för en id-kontroll – eller ser någon annan drabbas:

  • Innan du visar ditt ID-kort (om du känner att du vill göra det), fråga polisen vilket lagparagraf de stödjer sig på.
  • Be polisen förklara varför de beslutat att kontrollera din id – på vilken grund? Detta eftersom det är bra att ha en första förklaring från dem nerskriven i en JO-anmäIan, ifall de skulle ändra sina uppgifter i efterhand. Om du har tid/möjlighet spela in det de säger på telefonen.
  • Ta polisens namn och namn på ansvarigt befäl.

Här finns REVA-jourens flygblad i PDF-format. Sprid gärna!!

JO-anmäl REVA!

JO (Justitieombudsmannen) ska övervaka att den offentliga makten utövas i enlighet med lagar och regler. I fallet med REVA och ID-kontrollerna rör sig poliserna helt klart i gråzoner kring otydliga lagrum och egna tolkningar. Att ID-kontrollera baserat på utseende är olagligt – och ändå kommer massor av berättelser om hur polisen gör just detta. Därför bör vi JO-anmäla varje gång det inträffar!

Lina Forzelius, byråchef på JO, berättar i Aftonbladet idag, om den anmälan jag gjort:
 – Det är en person som anmält polisen sedan SVT rapporterat om en man som uppger att han stannats för id-koll utan att ha begått något brott. Där funderar vi hur vi ska göra. Vi avvaktar och ser om vi får in fler fall som vi i så fall kan behandla som ett ärende.

Det är alltså mycket, mycket viktigt att vi skickar in fler fall! 

Juristen och aktivisten Parisa Maleki, som även skrivit om vad som gäller kring ID-kontroll, har skrivit en mall för JO-anmälan:

MALL FÖR JO-ANMÄLAN

En JO-anmälning gör du lättast via ett formulär på JOs hemsida. De ber om personuppgifter till anmälaren, som inte måste vara densamme som den drabbade. En kan anmäla anonymt men då är det osannolikt att anmälan behandlas.

1. Vem klagomålet riktar sig mot, dvs. vilken myndighet och/eller tjänsteman som man anser har agerat felaktigt:
Här skriver du Gränspolisen i Stockholms län och den aktuella polisens namn, om du har det.

2. Beskriv vad som hände och när det ägde rum:
Var så utförlig och beskrivande du kan och ta med allt som kan vara till polisens nackdel tex att du gick i normal takt, på väg att träffa nån vän/till skola eller jobbet etc. Försök få med dialogen med polisen utförligt: sa de något nedsättande, främlingsfientligt, diskriminerande, något om personerna du umgicks med eller området du befann dig i? Det är viktigt att få med allt då polisen kan ändra sin berättelse i efterhand.

3. På vilket sätt anser Ni att myndigheten/tjänstemannen har agerat felaktigt?
Enligt utlänningslagen krävs att polisen har grundad anledning att anta att en utlänning inte har rätt att uppehålla sig i Sverige eller om det annars finns särskild anledning till kontroll.  för id-handling ska kunna utkrävas. Dessutom står det tydligt i utlänningslagens förarbeten att polisen inte enbart får enbart det förhållandet att en person har ett utseende som uppfattas som utländskt kan inte ge tillräcklig anledning att hejda vederbörande på gatan och inleda utlänningskontroll”.  Även Rikspolisstyrelsens föreskrift (RPSFS 2011:4
FAP 273-1) anger att inre utlänningskontroll inte får genomföras enbart på grund av att en person har ett utseende som uppfattas som utländskt eller på grund av hans eller hennes språk eller namn.

Jag anser att polisen har agerat felaktigt och i strid med utlänningslagens bestämmelse  och sina egna föreskrifter om s.k. inre utlänningskontroll. Detta på grund av att polisen som stoppade mig/eller personen du anmäler åt/ och krävde min/hens ID endast kan ha gjort det utifrån… mitt utseende/språk ange den diskriminerande/godtyckliga  anledning.

Det fanns inte grundad anledning eller anledning att anta att jag/hen saknade rätt att uppehålla mig/sig i landet – och det fanns inte heller särskild anledning till kontroll. Det här var ett fall av etnisk profilering, vilket är diskriminerande och lagstridigt.  Jag/vi önskar att JO utreder huruvida polisen i detta enskilda fall, och generellt under dessa inre utlänningskontroller, uppfyller rekvisitet om grundad anledning. Jag anser att JO bör utreda om de metoder som polisen använder inom ramen för s.k. inre gränskontroll är i enlighet med lagen i mitt fall och andra liknande fall. Det råder en stor osäkerhet kring detta – olika poliser tolkar lagen på olika sätt och uttalar sig motsägelsefullt i medier. Det behövs klargörelse både för polismyndigheten och för allmänheten.

Om du vill ha hjälp med att skriva anmälan kontakta: revajouren@gmail.com

Den JO-anmälan jag skickat finns att läsa här, för den som vill ha ett exempel. 

 

#REVA – vad gäller kring ID-kontroll?

Det här är en guide till dina och polisens rättigheter och skyldigheter kring ID-kontroll skriven av juristen Parisa Maleki apropå REVA. Parisa kan nås på mail revajouren@gmail.com om du vill ha hjälp med att JO-anmäla eller liknande. 

Att tänka på att fråga när man blir stannad:
– Innan du visar ditt ID-kort (om du känner att du vill göra det), fråga polisen vilket lagparagraf stödjer sig på.
– Be polisen förklara varför de beslutat att kontrollera din id – på vilken grund? Detta eftersom det är bra att ha en första förklaring från dem nerskriven i anmälan, ifall de skulle ändra sina uppgifter i efterhand. Om du har tid/möjlighet spela in det de säger på telefonen.
– Ta polisens namn och namn på ansvarigt befäl.

På vilka grunder har polisen rätt att kräva id av personer?

1. Vid brottsmisstanke

Enligt ordningslagen 4 kap 6 § och 4 kap 10 § är det förbjudet och straffbelagt att planka. Straffet är penningböter. Polis har då rätt att identifiera en person som plankar.

Enligt 4 kap. 6 § punkt 4 ordningslagen är det förbjudet att skaffa sig tillträde till område innanför ingångsspärren till tunnelbana utan att kunna uppvisa giltigt färdbevis.

Enligt 4 kap 8 § samma lag är den som brutit mot 6 § på uppmaning av en trafiktjänsteman skyldig att lämna trafikföretagets område eller färdmedel. Polis eller ordningsvakt får avvisa eller avlägsna en person enligt 4 kap. 9 § om den inte lämnat trafikföretagets område efter ha blivit tillsagd av trafiktjänsteman enligt 8 §.

Den som skaffar sig tillträde till område innanför ingångsspärren till tunnelbana utan att kunna visa giltigt färdbevis döms enligt 4 kap 10 § till penningböter, om inte ett strängare straff i brottsbalken är aktuell.

Strängare regel i brottsbalken som kan aktualiseras:

Enligt 9 kap 2 § 2 st brottsbalken kan en person som begagnar sig av transport som tillhandahålles under förutsättning av kontant betalning dömas för bedrägligt beteende om han ej gör rätt för sig. Straffet är böter eller fängelse i högst sex månader.

2. Om det finns särskild anledning för en polis att anta att en okänd person är efterspanad eller efterlyst

Enligt 14 § polislagen får polis när de anträffar en okänd person och finns det särskild anledning anta att hen är efterspanad eller efterlyst och med stöd av lag skall berövas friheten vid anträffandet, omhänderta personen för identifiering, om hen vägrar att lämna uppgift om sin identitet eller det finns anledning anta att hens uppgift om denna är oriktig.

Kommentar:

Att någon ska berövas friheten är inte bara aktuellt i brottsfall utan också i de fall en person genom Migrationsverkets beslut eller Polismyndighetens beslut ska tas i förvar.

Särskild anledning att anta betyder enligt lagkommentaren (som ska användas av myndigheter och domstolar när de tolkar lagen) att en person saknar legitimation och hens utseende stämmer överens med signalementet på en efterlyst person.

I Sverige är det dock över 12 000 efterlysta pga. att de inte lämnat Sverige efter avslagsbeslut. Därför är det i princip omöjligt för polisen att ha ”särskild anledning att anta” att random person på offentlig plats är efterlyst eller att personens utseende stämmer överens med någon som är det.

3. Om det finns grundad anledning för polisen att anta att en utlänning saknar rätt att uppehålla sig i Sverige eller om det annars finns särskild anledning till kontroll

Enligt 9 kap. 9 § utlänningslagen är en utlänning som vistas i Sverige är skyldig att på begäran av en polisman överlämna pass eller andra handlingar som visar att hen har rätt att uppehålla sig i Sverige.

Kontroll får vidtas endast om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll.

Lagkommentar:

Utlänning = en person som inte har svenskt medborgarskap.

Bestämmelsen innebär inte någon skyldighet att alltid ha passet med sig under vistelsen i Sverige.

Vad betyder ”grundad anledning”?

I förarbetet och lagkommentaren till bestämmelsen (som myndigheter och domstolar ska utgå från när de tillämpar lagen) står att enbart ett utländskt utseende inte får leda till kontroll och kan därmed inte innebära ”särskild anledning”. Det är två JO-beslut från 1980 och 1981 (dnr 762- 1980 och 1377-1981 som går att begära ut) som ligger till grund för denna del av förarbetet. JO framhåller i dessa beslut att ”enbart det förhållandet att en person har ett utseende som uppfattas som utländskt kan inte ge tillräcklig anledning att hejda vederbörande på gatan och inleda utlänningskontroll”.

Dock anger förarbetet (från 1988/89) att utlänningens uppträdande eller umgänge ibland kan ge anledning till misstanke att hen inte har rätt att uppehålla sig här. = VÄLDIGT KONSTIGT, jag kan inte komma på ett enda objektivt sätt umgänge/beteende som skulle kunna ge en anledning att tro att en person inte har rätt att vistas här?

En person som går i tunnelbanan innanför eller utanför spärrarna kan enligt min bedömning INTE ge polisen grundad anledning att anta att den är utlänning. De måste helt enkelt tillämpa otillåtna och diskriminerande metoder…och anledning till JO och DO-anmälan finns då!

Om du vill ha hjälp eller frågor eller vill ha hjälp med att skriva en jo-  eller doanmälan kontakta: revajouren@gmail.com

Gömma flykting-juridik

Vad gäller enligt lagen när du låter en papperslös tillfälligt eller permanent bo i ditt hem? Med reservation för att jag inte är jurist, så är detta vad jag lyckats läsa mig till, med hjälp av min juridistuderande sambo.

 

Utlänningslagen (2005:716) 20 kap, 7 §
”Till fängelse i högst två år eller, när omständigheterna är mildrande, till böter döms den som genom att dölja en utlänning eller genom någon annan sådan åtgärd uppsåtligen hjälper utlänningen att olovligen uppehålla sig i Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein, om detta görs i vinstsyfte.” (Min kursivering)

 

I regeringens proposition 2003/04:35 står följande:
”För straffansvar bör det, liksom enligt nu gällande lag, krävas att det är
fråga om ett aktivt handlande i form av ett döljande av utlänningen eller
annan sådan åtgärd såväl som att gärningen utförs i vinstsyfte.” (s.57, min kursivering)
”Den omständigheten att det för straffansvar förutsätts vinstsyfte innebär att handlingar som utförs av ideella skäl undantas från straffansvar” (s.58)
riksdagens betänkande 2003/04:SfU6 till följd av propositionen står detta:
”Utskottet noterar att genom kravet på vinstsyfte för straffansvar kommer handlingar som utförs av ideella skäl inte att vara straffbara.” (s.13)

 

Alltså: om du huserar papperslösa utan att tjäna pengar på det så är det inte straffbelagt – och därmed inte brottsligt.

 

Husrannsakan är en sak en kan drabbas av om en engagerar sig i flyktingaktivism (även om jag inte hört någon sådan berättelse personligen). Detta är vad som gäller kring det, enligt den förträffliga boken Gatupolitikens lagar, som finns som PDF här:
”Om polisen får ett tips om att en person som är eftersökt för avvisning gömmer sig hos någon kan de ha rätt att söka igenom huset. De måste då ha konkreta uppgifter om vem de söker efter, ett namn, nationalitet eller utseende. I annat fall har de ingen rätt att utan ditt samtycke komma in i ditt hem eller din lokal. Ofta frågar polisen först om de får komma in, men detta behöver du alltså inte tillåta. Den som är aktiv i grupper som gömmer flyktingar kan hjälpa de gömda genom att inte låta polisen få komma in. Annars kan de utesluta vilka platser flyktingar inte bor på, eller veta att det troligen finns någon där då de inte får komma in.”
(Gatupolitikens lagar, s 46)

 

Här är de lagtexter som gäller för husrannsakan:
Rättegångsbalken, (1942:740) 28 kap,
Polislagen (1984:387), 20 kap.

 

Om du på något sätt vill hjälpa papperslösa, kontakta exempelvis Ingen människa är illegal eller Dessa mina minsta.

 

Den juridiska situationen på blockader mot tvångsutvisningar

Jag ville veta mer om vad vi gör oss skyldiga till när vi deltar i en blockad av tvångsavvisning. Det här är vad jag kom fram till. Jag är inte jurist men har fått hjälp av både juriststuderande och jurister.
På blockaderna mot tvångsutvisningar utför aktivisterna civil olydnad.
Per Herngren sammanfattar i sin bok Civil Olydnad: en dialog fenomenet i dessa 5 stolpar: 1. En öppen offentlig handling
2. som grundas på ickevåld
3. handlingen är olaglig eller bryter mot en regel, order eller beslut
4. den har dessutom ett samhälleligt, socialt eller etiskt syfte
5. de personliga konsekvenserna fyller en viktig funktion.

När vi är en del av en folkmassa, som inte lyder polisens order om att skingras, så gör vi oss skyldiga till ohörsamhet mot ordningsmakten. Vänsterjuristerna har gjort en utmärkt redogörelse för detta här, därför lämnar jag det därhän.

Våldsamt motstånd
Om polisen försöker handgripligen flytta på oss, så kan vi göra oss skyldiga till våldsamt motstånd enligt paragraf 4 i 17e kapitlet i brottsbalken: 
4 § Den som, utan att fall är för handen som förut i detta kapitel är sagt, genom att sätta sig till motvärn eller eljest med våld söker hindra någon i hans myndighetsutövning, dömes för våldsamt motstånd till böter eller fängelse i högst sex månader. Lag (1975:667).”

”Utan att fall är för handen som förut i detta kapitel är sagt” betyder att man inte ska ha gjort sig skyldig till de tidigare paragrafernas brott, som är värre – man ska ha utfört våld eller åsamkat lidande till myndighetsperson. 
 Resten innebär att med våld – som inte behöver ha karaktär av våld på person – söka hindra någon i hans myndighetsutövning. Ordet ”söker” innebär att man måste AKTIVT göra motstånd. Ett passivt motstånd utgör inte våld (t.ex. att motsätta sig ett omhändertagande genom att lägga sig på marken så att man måste bli buren). Exempel på våldsamt motstånd är handlande som innebär att tränga undan en befattningshavare, att rycka något från honom, att stänga in honom eller rycka eller slita i hans kläder. De i praktiken vanligaste fallen är att någon, som har omhändertagits, vid bortförandet spjärnar emot med händer och fötter, klänger sig fast vid något föremål eller försöker rycka sig loss.
(Källa: Karnov.  Jag har förenklat delar av texten)

Det är dock ovanligt att aktivister anhålls för detta. Om du absolut inte vill göra dig skyldig till våldsamt motstånd får du alltså, om polisen tar tag i dig och ska förflytta dig från blockaden, släppa eventuell armkrok, och ligga slapp och lealös. Att inte kämpa emot, men låta dem bära dig, är alltså inte våldsamt motstånd (dock ohörsamhet mot ordningsmakten).

Omhändertagande/avvisning/avlägsnande

Något som händer oftare är omhändertagande enligt PL13. Polisen ”omhändertar” en eller flera aktivister och kör dem ut i skogen och lämnar dem på någon obskyr busshållplats. Här går vi igenom villkoren för detta – och här har polisen fler skyldigheter än du.

”Polislagen 
13 c §
 Om en folksamling, som inte är en allmän sammankomst eller offentlig tillställning enligt ordningslagen (1993:1617), genom sitt uppträdande stör den allmänna ordningen eller utgör en omedelbar fara för denna, får deltagarna i folksamlingen avvisas eller avlägsnas från det område eller utrymme där de befinner sig, om det är nödvändigt för att ordningen ska kunna upprätthållas.
   Om en åtgärd enligt första stycket är otillräcklig för att ordningen ska kunna upprätthållas får deltagarna i folksamlingen avlägsnas längre bort från området eller utrymmet än vad som får ske enligt det stycket (utvidgat avlägsnande). Ett utvidgat avlägsnande får inte verkställas på ett sådant sätt att rörelsefriheten för deltagarna inskränks längre tid än två timmar.
   En åtgärd enligt första eller andra stycket får vidtas utan föregående beslut av polismyndigheten endast om det är så brådskande att polismyndighetens beslut inte kan avvaktas. Lag (2009:389).
15 § Den som har omhändertagits enligt denna lag eller avlägsnats enligt 13 c § andra stycket ska underrättas om anledningen till omhändertagandet eller avlägsnandet så snart som möjligt. Den polisman som har verkställt ett omhändertagande ska så skyndsamt som möjligt anmäla åtgärden till sin förman. Har omhändertagandet inte redan upphört ska förmannen omedelbart pröva om det ska bestå.”

(mina kursiveringar)

Alltså:
Polisen får köra bort dig från blockaden om du stör den allmänna ordningen eller om det föreligger fara för att du kommer att begå brott. De får inte ha dig fast längre än 2 timmar (vilket börjar räknas så snart de tar tag i dig). De får alltså inte köra dig längre än två timmar bort – och det brukar inte heller bli så långt. De måste också underrätta dig om anledningen till omhändertagandet så snart som möjligt. Omhändertagandena kan bli ganska otrevliga, en vän blev tvingad att ligga på bilgolvet under tiden de körde och ignorerades då han sa att detta gav honom ångest.

Brottet upplopp
Brottet upplopp består i att fler än 10 människor stör allmän ordning, exempelvis beter sig hotfullt genom att visa att de tänker trotsa polisen, eller hindra trafiken. För att dömas för detta brott krävs det att polisen befaller att folkmassan ska skingras och att folkmassan inte lyder detta.
Jag avslutar med ett citat ur Polisförordningen.
Polisförordningen 4 kap 1 § 
”Anställda inom polisen skall i arbetet uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning. De skall uppträda hövligt, hänsynsfullt och med fasthet samt iakttaga självbehärskning eller undvika vad som kan uppfattas som utslag av ovänlighet eller småaktighet.”
Mina källor är Karnov, Ordningsstörande brott av Gösta Westerlund och Gatupolitikens lagar av Vänsterjuristerna. Det finns mer att rota i, bland annat är det farligt att vara den som arrangerar blockaderna. Vid blockader på flygplatser gäller även andra strängare regler. Det får bli material till ett annat inlägg.

Varför jag ställer mig ivägen för polisbilar

”Och när det gått så långt att inget mer finns kvar att göra tvingas vi aktivister att ställa upp i mänskliga kedjor utanför förvaren för att hålla blockader mot utvisningar, eller utföra flygplatsaktioner i syfte att få piloterna till att inte lyfta planen. Det är konkreta handlingar med målet att rädda människors liv, men lika mycket är det aktioner för att påvisa hur felaktig och bristfällig den svenska migrationspolitiken och utövandet av den är. Det gäller att se alla dessa samband, och sätta den svensk-europeiska migrationspolitiken i sammanhanget av en kedja som går ända ner till den enskilda aktivisten och det ansvar som vilar på dennes axlar. Ett ohållbart ansvar som vi inte kan, bör eller ska behöva bära.”

För hela sammanhanget, LÄS hela Foujans hela fantastiska inlägg på Ajour här!