Tankar från en ickevåldskurs

Förra helgen gick jag en ickevåldsworkshop tema asylpolitik med kursledarna Martin Smedjeback och Ellen Skånberg. Det var en fantastisk helg med samtal, lärdomar, film, rollspel och planerande.

image

Martin hade en lista med lärdomar från historiens ickevåldsliga civil olydnad-kampanjer, som jag fastnade mycket för. Här är den, såsom jag antecknade den:

1) Ha stora drömmar, men små mål
2) Kämpa inte bara mot det onda, bygg också det goda
3) Kombinera många olika metoder i samma kampanj
4) Våldets dubbla sidor – våldet finns redan, att dra det till ytan kan fylla ett syfte.
5) Överraska och använd humor

image

Vi fick planera fiktiva asylpolitiska kampanjer, jag tyckte särskilt mycket om en ide om att hålla tebjudning/syjunta på migrationsverkets förvar – en sit-in full av kärlek. Fest vid förvaret är en annan tanke, liksom allmän kärleksbombning med gatkritor och gerillaodling. Jag vill välkomna flyktingar till Sverige, och välkomna alla med i kampen för ett mer välkomnande Sverige! (:

En annan fin detalj jag minns från den innehållsrika helgen var faktumet att Hierta som startade Aftonbladet fick tidningen nedlagd eftersom den kritiserade kungen – men han startade den igen. Igen. Och igen. 26 gånger!!! tills regeringen gav upp. Misslyckanden är en del av kampen.
Vi måste få fira – där återkommer vi till de stora drömmarna och de små målen.

image

Helgen gav mig mycket hopp och pepp. Tack!

(Det är inte svårt att dra ihop en sånhär kurs: kontakta kerstin.bergea@krf.se bara, rekommenderas mycket varmt!!!)

#Bodyriot!

En vän skrev bra under taggen #bodyriot på twitter häromdagen. Om konstiga fenomen som att uppskatta andras mjuka kroppar men själv vilja vara platt och hård. Jag är, eller framförallt har varit där: njutit av andras mjuka magar och föraktat min egen “degklump”.

Men nu får det vara nooog!

image
Jag tänker älska min kropp, varenda liten bit, min fina degklump som sambon kan klappa, katten kan ligga på, barnsliga vänner kan leka med, och som (peppar peppar) mina framtida barn ska växa i.
image
Jag tänker älska mina lår och mina tjocka anklar (ja, jag har haft ångest över mina anklar), hela mina håriga, ärrade ben som kan bära mig dit jag vill.

Det är min kropp och jag tänker älska den och visa den precis så mycket jag vill. Jag tänker ha sommarklänning och matcha det med håriga ben och armhålor. När jag får barn tänker jag amma var jag vill. Och ibland kanske jag har slöja eller pösiga kläder. För att dölja min kropp är också min rättighet – som många människor väljer att kritisera! Iden att kvinnokroppen ska vara precis LAGOM påklädd för betraktarens ögon gör mig helt vansinnig. Är man för påklädd så är man förtryckt eller frigid, är man för avklädd är man horig eller äcklig.

Jag finns inte till för att vara fägnad för era ögon. Tjoho vilken lättnad!

Odlingsrapport: Hallunda Fritidsträdgårdsförening!

Som dagens odlingsrapport ber jag att få presentera Hallunda Fritidsträdgårdsförenings nya, högst tillfälliga hemsida: https://mattlo.se/hallunda/

Veckan har gått åt till arbete för att få igång styrelsen, jag längtar ut att jobba på lotten men denna helg tillbringas på mammas bondgård där vi firar min lillebrors födelsedag hela helgen lång. Förhoppningsvis får jag med mig en halmbal eller tre och några säckar kompostjord hem till lotten imorgon åtminstone!

Se här vad de andra odlarna gjort under veckan, förhoppningsvis har de fått mer jord under naglarna…  

Inspirerande blogginlägg

Dags för lite länkkärlek igen, några blogginlägg som jag gillat lite extra mycket på senaste tiden…

Lite enklare skriver ett enkelt och fint blogginlägg om nässlor och hur deras köksträdgård är på väg. Jag gillar deras blogg mycket!

Stadsnära odlings mycket enkla men utförliga guide till att sätta potatis.

Sanna Vestin och Lotta Meurlings inlägg på Flyktingbloggen om barnen som blev vuxna – om den svåra, svåra åldersbestämningen av flyktingar.

M som i underbar ryter till om alla okunniga påståenden om överdriven ADHD-diagnostisering. Mycket bra! Rösta förresten på den fina NPF-familjen så att de får åka på semester med bloggbussen här också.

Vad för blogginlägg har inspirerats av på sistone?

Menskoppens lov!

Åh, jag vill sjunga menskoppens lov! Det är inte ofta jag vill hylla prylar, men prylar som minskar konsumtionen, det är ändå fint det!

Jag tror att de flesta förstår vad en menskopp är, men varför är den så bra?

– Det är sjukt mycket billigare än bindor och tamponger
– Ingen risk för tampongsjuka eller svamp
– Det gör inget om man råkar glömma den inne hela dan eller så…
– Man kan faktiskt glömma den inne hela dan eller så! Om den är rätt insatt så känns den inte
– Det är miljövänligt, såklart, att inte köpa massa bindor och tamponger, utan en bit silikon som man kan använda i flera år
– Den läcker inte
– Inget problem att bada med den i
– Om man av någon anledning skulle vilja hålla koll på blödningen så är det lätt att se mängden (och det är så väldigt mycket mindre än vad det verkade vara när jag använde bindor…)

Jag älskar min menskopp, helt enkelt. <3
Här kan den som vill läsa mer.

Städ-och pryl-utmaning

Jag blev utmanad av Färre prylar-bloggen!

Hur många kvm bor du på: 61 kvadrat med man & katt
Roligaste städningen: snabbstädning – få undan prylar från alla öppna ytor så att det snabbt ser fint ut.
Tråkigaste städningen: Dammsugning. Jag vägrar!
Stökig eller pedantisk: Stökig. Mycket stökig.
Viktigast att städa: Toaletten tror jag.
Städar sällan: alls. Jag betalar hyran och sambon städar, det är en lysande lösning tycker vi båda.
Har du någon samling: Ja, konstbilder på kvinnor som ammar, men det är vykort och magneter så det tar inte så mycket plats. Och så har jag en hel del växter, som bekant… och garn. Åh, och muminmuggar har jag fler än vad som är rimligt.
Lättast att rensa: Filmer är lätt att rensa, det är inte så många man vill se igen.
Svårast att rensa: Garn och tyger och annat som skulle kunna bli ett kreativt uttryck. Släkt-grejer.
Antal förvaringsmöbler hemma: Två bokhyllor. Sex garderober (ingen utöver de som hör till lägenheten).
Antal skor: Ett par stövlar, ett par sandaler, ett par kängor, ett par gympadojor, ett par pumps från när jag arbetade på arlanda.
Antal väskor: Inte många. En kabinväska, en ryggsäck, ett gäng tygpåsar.
Antal böcker: Typ 80-100.
Antal CD/DVD: Typ sju cds totalt i hushållet. Kanske 30 dvds, varav några är serieboxar (typ alla sju säsonger av Buffy Vampyrjägaren <3)
Antal ljuslyktor: Nio kivi-lyktor från blodgivningen och julklapp, så jag har inte köpt dem, iallafall…

Enklaste stickade sjalen!

image
I julas gjorde jag en stickad sjal till min plusfarmor, en väldigt väldigt enkel modell. Inför helgens ickevåldskurs (mer om den när jag hunnit samla tankarna!) kände jag att jag behövde ha något för händerna under de stunder där vi bara skulle lyssna, och påbörjade en ny i den passande fredsfärgen vitt. Den är verkligen superenkel, man börjar med tre maskor och ökar den första maskan varje varv. Inget räknande, inget strul, den blir snyggt trekantig och jämn. Bara rätstickning. Jag gillar modellen mycket!

Här kan ni se vad resten av syjuntegänget haft för sig under veckan!

Kompostrapport 1

image

Här berättade jag om att jag köpte ett kökskompost-kit bestående av hinkar med lock och bokashi-strö. Bokashi är mikroorganismer, man strör ner lite (1 msk / halvkilo avfall) då och då. Nu är den första hinken nästan full, och jag är fascinerad. Det luktar faktiskt inte illa! Det luktar liv, inte död, i min hink full av månadsgammalt avfall. När locket är på luktar det ingenting alls. Grymt bra! Ibland har det blivit lite fuktigt och då har det luktat lite mer, men då har jag rivit tidningspapper och lagt i. Jag tror att det ger sig rätt snabbt hur balansen ska vara.

När hinken är helt full ska jag ställa den på ett varmt ställe, och om några månader kommer en ny rapport om vad som hänt sedan. Hittills är jag nöjd, iallafall. 300 spänn för ett startkit (med gratis frakt) känns värt. Jag har överdoserat med ströet, men det har ändå inte gått åt mycket. Det strö vi fick med startkittet kommer räcka länge.

För övrigt går Stefan Sundströms kompostvisa om och om och om hemma hos mig just nu:
Sanning bor i min kompost
Den är rätt ful, men livets hjul
sluts just där, i maskars stad
Bland vissna blad
Sånt gör mig glad

TÄNK att matrester kan bli finfin jord, hemma i min lägenhet! Rekommenderas.

En rättssäker process

Den vanligaste invändningen mot blockaderna mot tvångsavvisningar är att de utvisningshotade har fått en rättssäker prövning och alltså inte är i någon fara i landet dit de skickas.

Jag tänker på handläggaren på migrationsverket som gömde handlingar.

Jag tänker på fallet då en man skulle utvisas, men det i sista sekunden visade sig att interpol hade uppgifter som visade att han visst var hotad i hemlandet. Uppgifter som de inte delat med migrationsverket. Om han hade hunnit utvisats – hade hans process varit rättssäker?

Jag tänker på att vi utvisar kristna och homosexuella till Irak, trots att de grupperna förföljs. Homosexuella kan ju dölja sin homosexualitet. Kristna anklagas för att bara låtsas vara kristna för att få stanna. Jag vet inte om det gör dem mindre hotade, även om de bara skulle ha låtsats…

Jag tänker på Khaled som hävdade att han skulle dödas om han utvisades till Irak. Han lyckades inte bevisa det – förrän han blev utvisad och avrättad. 

Jag tänker på att Amnesty, UNHCR och Europarådet har kritiserat utvisningarna till Irak.

Jag tänker på pastor Jean, som hävdade och hävdade att han skulle vara i fara om han skickades tillbaka till Kongo Kinshasa, eftersom han var kombinationen pastor (dvs har hög status) och känd regimkritiker. Efter flera stoppade försök så lyckades polisen och migrationsverket utvisa honom, varpå han fängslades på flygplatsen, fördes till ett privat fängelse och torterades (vilket bekräftats av Nelson Mandelas Vänner).

Jag tänker på att bevisbördan ligger på flyktingarna. De måste bevisa att de blivit förföljda. I många fall människor som blivit förföljda av regimen, aldrig haft någon anledning att lita på myndigheter, och som levt med att det är livsfarligt att prata högt om förtrycket. Plötsligt hänger deras trygghet på att de snabbt som tusan lär sig lita på myndigheter, tala om förföljelsen med främlingar på ett sammanhängande sätt och aldrig motsäger sig själva.

Jag tänker på att flyktingarna dessutom kan få tolkar från den folkgrupp som förtryckt dem – och att migrationsverket inte ser något problem med det! 
Det har även kommit kritik mot att tolkarna är undermåliga.

Jag tänker på juristen på twitter som berättade att migrationsverket hänvisar till Wikipedia för landsinformation och negligerar juristens mailkonversation med den svenska ambassaden i landet.

Jag tänker på att Sverige inte har någon som helst uppföljning på vad som händer för de utvisade. Hur vet man att processen är rättssäker, om man inte vet vad som händer efter flygresan?

Odlingsdagbok 5/5

image

I veckan har jag:
– planterat gul sättlök i tre bäddar
– sått bönor i pallkragar
– grävt ner kol i jorden
– skördat/rensat massa ogräs
– planterat ut vinterns skörd av krukväxtlökar: krokus, amaryllis, påsklilja
– planterat om massor av rabarber, från en övergiven lott till min
– blivit vald till ordförande för odlingslottsföreningen, minsann
– plockat hem blommor från övergivna lotter
– ÄLSKAT solen
– glömt solkräm i nacken och blivit bränd. glöm inte solkräm!

image

En bra vecka, på det hela taget.

Kolla här vad de andra i trädgårdsdagboksgänget haft för sig!