Veckodagbok v.40

En tung vecka.

VFUn (verksamhetsförlagd utbildning, praktik alltså) har varit väldigt lärorik – och väldigt utmattande. Jag drömmer om rollatorer på nätterna och tittar intresserat på elrullstolar som kör förbi på gatan. Patient/klient/brukarna är fantastiska, inspirerande människor och jag ser fram emot att jobba med detta. Men inte heltid. På kvällarna sitter jag i soffan och bara väntar på att klockan ska bli 21 så att jag får gå och lägga mig.

En av mina närmaste vänner är på sjukhus. En stor oro och ovisshet än så länge.

image

Andra vänner kom över med en påse hembakt bröd och hallongrottor. Är så lyckligt lottad. Men det har jag skrivit om tusen gånger redan va?

Fyra dagar till av VFU i nästa vecka, sen börjar kursen Fysiologi och hälsa, som folk i terminerna över beskriver som “ett slag i ansiktet”. Woho. Ljuva studietid.

image

Men idag är det söndag. Min bästa dag. Jag har lagat matlådemat och god lunch som vi ätit med systrami som hämtat sina katter till sin nya lägenhet. Nu är det tomt och tyst här och jag längtar himla mycket efter Stirra. Ikväll ska jag bara vila och sen är det bara fem dagar att klara så blir det helg igen sen.