Den vanligaste invändningen mot blockaderna mot tvångsavvisningar är att de utvisningshotade har fått en rättssäker prövning och alltså inte är i någon fara i landet dit de skickas.

Jag tänker på handläggaren på migrationsverket som gömde handlingar.

Jag tänker på fallet då en man skulle utvisas, men det i sista sekunden visade sig att interpol hade uppgifter som visade att han visst var hotad i hemlandet. Uppgifter som de inte delat med migrationsverket. Om han hade hunnit utvisats – hade hans process varit rättssäker?

Jag tänker på att vi utvisar kristna och homosexuella till Irak, trots att de grupperna förföljs. Homosexuella kan ju dölja sin homosexualitet. Kristna anklagas för att bara låtsas vara kristna för att få stanna. Jag vet inte om det gör dem mindre hotade, även om de bara skulle ha låtsats…

Jag tänker på Khaled som hävdade att han skulle dödas om han utvisades till Irak. Han lyckades inte bevisa det – förrän han blev utvisad och avrättad. 

Jag tänker på att Amnesty, UNHCR och Europarådet har kritiserat utvisningarna till Irak.

Jag tänker på pastor Jean, som hävdade och hävdade att han skulle vara i fara om han skickades tillbaka till Kongo Kinshasa, eftersom han var kombinationen pastor (dvs har hög status) och känd regimkritiker. Efter flera stoppade försök så lyckades polisen och migrationsverket utvisa honom, varpå han fängslades på flygplatsen, fördes till ett privat fängelse och torterades (vilket bekräftats av Nelson Mandelas Vänner).

Jag tänker på att bevisbördan ligger på flyktingarna. De måste bevisa att de blivit förföljda. I många fall människor som blivit förföljda av regimen, aldrig haft någon anledning att lita på myndigheter, och som levt med att det är livsfarligt att prata högt om förtrycket. Plötsligt hänger deras trygghet på att de snabbt som tusan lär sig lita på myndigheter, tala om förföljelsen med främlingar på ett sammanhängande sätt och aldrig motsäger sig själva.

Jag tänker på att flyktingarna dessutom kan få tolkar från den folkgrupp som förtryckt dem – och att migrationsverket inte ser något problem med det! 
Det har även kommit kritik mot att tolkarna är undermåliga.

Jag tänker på juristen på twitter som berättade att migrationsverket hänvisar till Wikipedia för landsinformation och negligerar juristens mailkonversation med den svenska ambassaden i landet.

Jag tänker på att Sverige inte har någon som helst uppföljning på vad som händer för de utvisade. Hur vet man att processen är rättssäker, om man inte vet vad som händer efter flygresan?