Söndag 29/7
Fin dag trots biverkningshjärtklappning hela morgonen. Åt tårtrester och godkaffe med Johanna och Elin och gick till lotten och skördade supermycket. 
Jag, Harry och Johanna gjorde mangold/fetapaj som var helt underbar, tomatsallad med nyplockade sockerärtor, rårörd hallonsylt och rårörd vinbärssylt.

Måndag 30/7
Lottutflykt med Nils, Edvin och Hillevi. Jag plockade upp första potatisen, Hillevi plockade vinbär och Nils och Edvin klättrade i körsbärsträdet. Sen plockade vi krusbär & hallon från tomma lotter. Mums. Åt egen potatis och halloumi till middag, löjligt gott.

Tisdag 31/7
Pride! Åt en helt ljuuuvlig frukost: soygurt med musli, frön och krusbär, vinbär och hallon som jag plockade igår. Det är så lyxigt med bär, jag äter det hela tiden och är nästan löjligt glad varenda gång!
Sedan in till Pride house, seminarium om psykradikalism och HBTQ-flyktingar, långkaffe med pappa, han är bra min pappa, vi har så väldigt mycket gemensamt. Därefter Asylforum, med berättelser från flyktingar som flytt sina länder (bland annat Uganda och Saudiarabien) på grund av sin homosexualitet. Det var hjärteskärande och bra.
Sen middag med pappa på vietnamesisk restaurang i Örnsberg. Trivsamt. Lång bra dag.

Onsdag 1/8
Sjuksköterskabesök med finfina resultat – mitt höjda blodtryck har gått ner igen. Lättnad!
Mötte upp bästa Anneli, som varit min vän så länge nu och stått ut med både det ena och det andra. Vi hade tänkt gå på Anarchoprides seminarium om queert utopiförsvar, men fastnade i våra trevliga samtal istället och fika på bästa 44:an. Det var rätt anarkistprideigt det också, och mycket värdefullt. Anneli skrev det här braiga blogginlägget om vårt samtal om deltagarkultur och revolutioner.
På tunnelbanan hem fick jag sällskap med Liv och barnen.
Efter denna fullproppade dag var jag en trött paj. Jag hjälpte Harry lite med tvätten, läste Cirkeln, och så somnade vi tidigt.

Torsdag 2/8
Upp 6 och iväg till gudstjänst för en humanare flyktingpolitik vid migrationsverket. Det var fint. Sedan lek med Nils, Liv och barna i Mulle meck-parken (fett bra park!). Därefter Asylforum på Pride. Det handlade om vad vi kan göra, och vad som görs, för att hjälpa hbtq-flyktingar i Sverige. Det var peppigt att höra representanter från RFSL, Svenska kyrkan, Asylrörelsen, Aint I a woman och Varken hora eller kuvad. Vi är många och det görs så mycket bra!
Därefter träffade jag yrkeskompis C, fikade och pratade.
Sen åkte jag hem, såg Six feet under och kramade på Harry, min finaste paj.

Fredag 3/8
Åkte in till Pride house för att gå på seminariet om olika sätt att göra världsförbättrande arbete – men kön var på tok för lång till kassorna. Jag skulle missat första 10 minutrarna och då var det inte värt 100 kr. Jag fikade med mig själv, tittade på folklivet på plattan och skrev ikapp veckans dagbok. Sedan gick jag på Asylforum, som denna gång hade politikersamtal. Blev knäpp för att ALLA sa så fina saker. Men så få det att hända då!!!
Nå ja. Därefter var det dags att gå till Stockholm music and arts-festivalen med min beztis Emma. Vi har varit nära nära vänner sen slutet av högstadiet. Hon är mig mycket kär. Vi inledde med en tur på moderna museet, och när spöregnet kom strax innan Marianne Faithfull så var vi taktiska och gick och ställde oss vid scenen – vi blev asblöta, men fick plats längst fram, och fick se både Faithfull och Patti Smith på nära håll. Åh, PATTI. Denna underbara kvinna. Jag förstår inte varför hon inte är det absoluta kvinnoidealet. Sättet hon rör sig, tar plats, dansar – det är så fritt från behagfullhet, det ser starkt ut. Det ser ut som att hon dansar för att det är skönt, inte för att visa upp sig. Det är så befriande. Hon är så otroligt attraktiv. Det var en grym konsert och en fin kväll.

Lördag 4/8
Åkte till Malmby med Liv, Nils och barnen. Curt åkte till Burma och mamma jobbar natt, så jag är Erikvakt. Nå, han behöver inte så mycket vakt, men mat och hjälp att komma isäng och så. Min stora lilla bror.
Stirra har skadat svansen, det är en sorg och en oro. Vi var på väg in till veterinär (som på symptomen sa DEN ÄR BRUTEN MÅSTE AMPUTERAS) men de skulle ändå inte kunna operera idag – så vi åkte hem igen. Nästa veterinär vi pratade med var betydligt lugnare och sa att den inte alls måste vara bruten… Nu är hon i paulunen, äter och dricker och är extremt kelig. Allmäntillståndet alltså rätt bra.
Under dagen, när vi inte panikade över Stirra, så hälsade vi på kalvarna och hästarna och fåren. Lagade matpaj och morotssås till pasta och Liv bakade blåbärspaj. Plockade krusbär och åt direkt från busken.
Käragodagud låt stirra bli bra. Amputerad eller ej.