Krönika i Arbetsterapeuten: Punk om vilja och verklighet

Krönika i Arbetsterapeuten nr 4 2015.

Punk om vilja och verklighet

Jag satt på balkongen i Uganda, tog en paus i examensarbetet och kollade facebook. En vän delade en länk om vinnarna i årets finska melodifestival: Pertti Kurikan Nimipäivät, ett punkband bestående av fyra män med utvecklingsstörning. Deras låt heter Aina mun pitää, vilket betyder “jag måste alltid”, och handlar om vad de vill och vad de måste göra. 

Låten börjar såhär: 

Jag måste alltid städa, jag måste alltid diska, jag måste alltid jobba, jag måste alltid gå till doktorn
Jag får inte gå till datorn, jag får inte titta på TV, jag får inte träffa mina vänner 

Jag insåg att låten handlade om aktivitetsgap: precis det som jag var i Uganda för att studera. Aktivitetsgap är när det finns en skillnad mellan vad en vill göra och vad en faktiskt gör, och det kan mätas med ett instrument som utvecklats i Sverige. Mitt examensarbete gick ut på att testa instrumentet på Ugandisk normalbefolkning, och jämföra resultaten med resultat från en svensk normalbefolkningsstudie. 

I uppsatsen jämförde jag de fyra aktiviteterna som störst del av deltagarna i Uganda och Sverige angav att de har ett aktivitetsgap i. Den enda gemensamma aktiviteten var hobbyer. Tjugo procent av deltagarna i Sverige, och trettiofem i Uganda, angav att de hade gap i aktiviteten hobbyer. 

En vanlig missuppfattning om arbetsterapi är att det bara handlar om att få människor i arbete, i värsta fall oberoende av vad klienten i fråga själv önskar. Den här sista våren på utbildningen har fått mig att reflektera över vikten av att vi inte själva fastnar i att bara möjliggöra arbete eller självständighet i p-ADL. Hobbyer är en otroligt viktig aktivitet i det dagliga livet – i Uganda, i Finland och i Sverige. 

Som Pertti Kurikan Nimipäivät sjunger: 

Jag måste alltid vara hemma, jag måste alltid göra hushållssysslor, jag måste alltid äta nyttigt
Jag måste alltid dricka, jag får inte äta godis, dricka läsk, jag får inte ens dricka alkohol

Jag tror att det är en av de viktigaste sakerna jag tar med mig från hela utbildningen.

Examensarbete: vecka ett

Här kommer en dag-för-dag-rapport av vad jag gjort denna första vecka på examensarbetet. Jag förväntar mig som sagt att ni agerar handledare och ger beröm när jag är flitig och skäll när jag gör ingenting. Ok? Ok.

Måndag: Första dagen på kursen! Jag hade möte med internationella koordinatorn på KI och fixade försäkring. Jag letade lite litteratur och la ganska mycket tid på allmän uppstrukturering och att göra-listor. Jag sammanställde det ugandiska OGQ-formuläret och de sociodemografiska frågorna (frågor om kön, ålder, bostadsort, sysselsättning och sånt). Vi hade också första handledningstillfället i handledningsgruppen.

Tisdag: Jag publicerade ett blogginlägg där jag försökte förklara arbetsterapi, aktivitet och aktivitetsgap, för att ge en grundförståelse för vad det är jag håller på med egentligen. Jag fick en vän att fylla i den ugandiska versionen av OGQ, inklusive de sociodemografiska frågorna, och tog tid på hur lång tid det tog: drygt 6 minuter. Jag väljer utifrån detta att skriva i följebrevet att det tar ungefär 10 minuter att fylla i. Därefter testade jag hur lång tid det tar för mig att registrera svaren från pappersenkäten i datorn: 4 minuter 51 sekunder. Det var ju inte alltför lång tid.

Onsdag: Onsdagen tillbringades på skolans bibliotek, där jag började på litteraturöversikt och att skriva bakgrunden till arbetet (en vetenskaplig version av den här texten, ungefär). Jag hade också möte med en vän som är statistiknörd och som handledde mig i kursen i medicinsk forskning som jag gick häromsommaren. Jag har också varit lärarassistent när han ledde den här MOOC-kursen i statistik med R. Med grund i detta skulle en ju kunna tro att jag har full koll på det här med statistik, men jag känner mig fortfarande en smula panikslagen. Mötet var dock givande, vi (mest han…) spånade på metoder för att analysera datat. Det finns dock mer arbete att göra här…

Formeln för att räkna ut konfidensintervall. Joråsatteh.

Formeln för att räkna ut konfidensintervall. Joråsatteh.

Torsdag: På torsdagen tog jag största delen av dagen ledigt från exjobbet och ägnade mig istället åt jobb med Kooperativet Levande Video – kanske enda livesändningsföretaget med en arbetsterapeut i staben? Vi är nystartade och hade möte där vi mest bestämde massa saker. Sånt är viktigt. Därefter utvecklade jag mitt excel-ark där jag ska fylla i enkätsvaren, med fancy funktioner som räknar ut automagiskt hur många aktivitetsgap en person har, och sånt. Jag gjorde även en exempelpopulation med slumpmässiga svar, som jag ska använda för att testa lite olika beräkningar och sånt, förhoppningsvis med hjälp av samma favoritstatistiker som jag träffade igår.

Det blir roligare bilder i inläggen när jag kommit till Uganda, jag lovar!

Det blir roligare bilder i inläggen när jag kommit till Uganda, jag lovar!

Fredag: Fredagen var en trött dag. Jag har läst artiklar och fortsatt skriva på bakgrund och metod, och sen var dagen typ slut.

Sammanfattning: Jo, jag har skött mig den här första veckan. Saker tar inte riktigt den tiden jag tror att de ska ta (vissa går snabbare och andra långsammare), vilket är rätt frustrerande.

Nästa vecka ska jag: Testa beräkningar på min exempelpopulation, göra lite grafer och sånt. Skriva klart bakgrund och metod. Skriva ut alla papper som ska med till Uganda (250 enkäter och lika många följebrev) och försöka få tag på ett antal skrivunderlägg och skitmånga pennor. Och såklart packa väskan, packa undan lite av mina saker så att lägenheten är fin för andrahandshyresgästerna, och sen, på söndagen, åka till Uganda!

Arbetsterapi, aktivitet och aktivitetsgap

Arbetsterapi är inte helt lätt att förklara. Enligt wikipedia är arbetsterapi “den vetenskap som studerar människans förmåga att utföra arbetssysslor eller andra aktiviteter i vardagliga livet”. Arbetsterapi syftar alltså till att människor ska kunna vara delaktiga i de aktiviteter som är viktiga för dem, och insatserna kan vara väldigt olika – från förskrivning av rullstolar och rullatorer, till hjälp att strukturera vardagen med kalender, till anpassning av arbetsplatsen, till gruppaktiviteter som hantverksgrupper, arbetsträning, osv. Arbetsterapi kan alltså ha aktivitet både som mål och som metod.

arbetsterapi

Aktivitet (engelska occupation) används inom arbetsterapi som ett begrepp som innefattar alla typer av uppgifter som människor sysselsätter sig med.  I det arbetsterapeutiska ramverket Model of Human Occupation delas människans aktiviteter upp i kategorierna det dagliga livets aktiviteter, lek och produktivitet). Inom arbetsterapi ses människan som en aktivitetsvarelse som behöver vara delaktig i aktivitet för att må bra. Delaktighet förutsätter dock inte utförande, en person kan känna sig delaktig i en aktivitet utan att själv vara den som agerar.

Faktorer som exempelvis funktionsvariation och sjukdom kan leda till att en inte kan utföra alla de aktiviteter en vill göra. Aktivitetsgap (occupational gaps) är alltså när det finns en skillnad mellan vad en vill göra, och vad en faktiskt gör. Occupational Gaps Questionnaire [OGQ] utvecklades för att undersöka i vilken grad personer deltar i de aktiviteter i dagliga livet som de vill önskar delta i, och det är det instrument jag kommer att använda för mitt projekt. OGQ består av frågorna “utför du aktiviteten?” och “vill du utföra aktiviteten?” för 30 aktiviteter – exempelvis: handla, sköta hemmets ekonomi, ha en hobby, läsa böcker, umgås med släkt och vänner, delta i föreningsverksamhet, resa, arbeta, ge hjälp och stöd till andra. Om svaret skiljer sig på de två frågorna, så finns ett aktivitetsgap. Värt att komma ihåg här är alltså att en person kan svara nej på båda frågorna – men ändå anse sig delaktig i aktiviteten. OGQ mäter skillnaden mellan vad en utför och vad en vill utföra.

arbetsterapi2

För att få ett referensvärde att förstå funktionsvarierade och patientgruppers resultat utifrån så måste instrumentet testas på normalpopulation (det vill säga, ett slumpmässigt urval av hela befolkningen – inte en speciell patientgrupp). I en studie från Sverige visade sig en vuxen ur normalpopulationen ha ungefär 3 aktivitetsgap enligt OGQ, med ganska stora skillnader beroende på ålder – där yngre generellt hade fler aktivitetsgap än äldre.

OGQ har nyligen genomgått en kulturell översättning till ugandiska förhållanden, och det jag ska göra i mitt projekt är att göra en undersökning på (engelskspråkig och skrivkunnig) normalpopulation i Uganda. Jag kommer alltså att dela ut formuläret på olika offentliga platser i storstad och landsbygd, och hoppas att många vill fylla i det. Därefter kommer jag att analysera resultatet, och förhoppningsvis jämföra det med normalpopulationsstudien ifrån Sverige.

Så. Blev det lite mer begripligt?

arbetsterapi2

Välkommen till uppsatsbloggen!

Om 18 dagar åker jag till Uganda. Jag ska vara där i sju veckor, och skriva mitt examensarbete i arbetsterapi. Kursen börjar på måndag, så det här är en liten tjuvstart. Mitt projekt har som syfte att undersöka vilka aktivitetsgap som upplevs av engelskspråkig normalpopulation i stad och landsbygd i Uganda.

En kamel vid victoriasjön.

Jag kommer att skriva ett blogginlägg snart där jag berättar lite mer om arbetsterapi, aktivitetsgap och instrumentet jag ska använda. Den korta versionen är: aktivitetsgap är glappet mellan vad du gör, och vad du vill göra. Rent praktiskt kommer mitt projekt gå till så att jag på offentliga platser i Uganda ställer mig och delar ut ett formulär som jag ber människor – vuxna, engelskspråkiga, läskunniga ugandier – att fylla i. Resultaten gör jag sedan statistiska analyser på, och jämför med en normalpopulationsstudie från Sverige.

IMG_0623

Älskade Kampala.

Jag kommer att använda bloggen som en slags extra handledare – jag rapporterar vad jag gör, sätter deadlines åt mig själv, och ni får se till att övervaka mig och se till att jag gör det jag ska. Och så blir det nog en hel del resedagbok här också.

IMG_0651

Rolex – chapati med ägg. Snabbmat som jag längtar efter.

Förra gången jag var i Uganda reste jag ju själv. Den här gången kommer jag ha sällskap sex av sju veckor, vilket känns jättekul. Projektet är dock enbart mitt.

Så. Frågor på det? Kommer ni vilja läsa min uppsatsblogg?