Att jag har en sån underbar sambo, som gör bra saker som att sy ihop den spruckna sömmen i vår fina begagnade soffa.
En härlig utflykt och ägg från glada
höns.
Mötet med ett litet djur som matchade min kjol.
Ikväll utvisades 20 flyktingar till Irak från Göteborg. Aktivisterna som försökte stoppa deportationen möttes av ca 50 poliser, 6 polishästar och minst en polishund. Gud, ta hand om flyktingarna.
Jag är ute hos mamma en sväng, tittar på hennes trädgård, gosar med fyra kattungar, samtalar om tro och så ska jag försöka plugga lite. Gud, tack för kattungar.
På söndag börjar No Border Camp!!! Ses vi där?
Jag kom iväg till skolavslutningen på finaste jobbet och har kramat barn och fått teckningar och liljekonvaljer och gråtit i typ två timmar. Att jobba på lågstadium har varit så givande, så asjobbigt och roligt. 120 barn som jag fått lära känna, vissa mer och vissa mindre, och fått dela dagarna med. Att jobba fast måndag-fredag har också varit en ny upplevelse och väldigt bra. Det har varit ett omskakande läsår på flera sätt och jag har lärt mig så mycket. Jag är så tacksam för det här fantastiska läsåret, för att jag blev uppringd av en pappa till ett barn jag vaktat en gång och för att jag sa spontant SÅKLART på hans fråga “öh, vill du jobba på fritids?”. Och nu ska jag åka hem och sova några dygn, bli ordentligt frisk och sen är det faktiskt sommarlov. Inget jobb förrän augusti, då jag ska börja plugga, om allt går som jag tror. Sommarlov.
Precis just här, i min svärmors mors lökland på landsbygden i sydöstra Finland för två somrar sedan. Vi var där i en månad och arbetade för mat och husrum (se, redan där var vi inne på det spåret!), jag rensade ogräs, vi hängde tvätt, vi badade i sjön och åt mummis fantastiska frukostbufféer. När löklandet var färdigrensat och månaden över så var jag hopplöst förälskad i odling.
Förra året fick min lillebror från landet en helg i stan i födelsedagspresent – men det har inte blivit av förrän nu.
Här är presentkortet han fick, med exempel på vad vi skulle kunna göra. Allt utom teater blev av, plus lite till 🙂
Vi käkade pizza och “drack vin” på balkongen.
Åkte tunnelbana (“hoppas den inte välter”, sa Erki).
Åkte buss och turades om att spela Angry birds på mobilen.
Var på Mästerkatten på bio – mycket bra!
Blev bjudna på väääärsta lyxfrukosten hos Johanna i Rönninge <_3br>
Spelade fotboll med vänner i Alby.
Och gosade med Stirra.
Det var två väldigt fina dagar!!!
Jag försöker att inte ge nyproducerade prylar i present. Speciellt barn får så väldigt väldigt mycket plastprylar… Jag försöker köpa begagnat, hållbart, gärna spel. Eller göra själv, som de arga fåglarna jag visat tidigare, eller som här – ge en upplevelse. Jag tror varken jag eller brorsan kommer att glömma vår helg typ nånsin!
1) Barn, igen! Att det finns ett gäng fina barn som jag får träffa på jobbet, som barnvakt och som vän. Det är något magiskt med att få vara viktig för ett barn. Tack ni föräldrar som lånar ut era barn till mig ibland!
2) Att pastor Jean är tillbaka i trygghet i Sverige. Just nu lägger jag kampen, frustrationen och raseriet åt sidan, och bara gläds åt en familj som efter månader av fruktansvärd tillvaro nu får en chans att andas ut tillsammans.
3) Förra sommaren, nån månad innan jag fick lotten, så köpte jag en krusbärsbuske som jag hade på balkongen. På sensommaren satte jag ut den, varpå den stendog… Men nu har den återuppstått, helt otippat! Massor av blad, nya skott och blommor. Hurra, jag älskar krusbär!
4) Att jag i bloggen har hittat tillbaka till ett regelbundet skrivande, att orden och ämnena fortsätter komma, och att många läser och uppskattar det jag skriver. Det är väldigt roligt! Tack Nils, för putten.
5) Att ett barn på skolan visade mig harsyre-blommor. De är så små och så vackra. Det var en fin stund i skogen.
I söndags tog jag med mig min bästis och min Harry och åkte ut till mammas bondgård, firade min lillebrors födelsedag, luktade på hästar, klappade på får, kokade maskrossirap och grävde kompostjord.
Jag är så glad att min mamma blev kär i en bonde när jag var 12 så att jag fått chansen att bli åtminstone lite bondfia trots att jag är född och uppvuxen på Södermalm.
På Malmby har jag knappt någon mottagning på mobilen. Jag sover väldigt gott, och tar ofta tupplurar på dagen. Dessutom är det på något sätt lättare att gå ut därute än hemma. Jag går och kikar på mammas grönsaksland, klappar på katterna och hunden, pussar på min rara bror och lagar mat.
Laddar batterierna. Det är så viktigt.