Författararkiv: mattlo

Dagbok v 1-3

Postat av
Svara

image

Första veckorna av 2013 har varit rätt vänliga mot mig. Mycket Harry, mycket vänner, mycket god mat. Jag har pluggat mycket men inte varit så stressad över det. Har mailat ca alla forskare på hela KI om en sommarkurs jag skulle vilja gå.

Jag har läst en hel del poesi, lyssnat massor på Kate Nash och funderat på vem jag är och vem jag vill vara. Det är inte så lätt alltid men jag har en grund att stå på, för det mesta har jag tydliga konturer, och jag har goda vänner som hjälper mig på vägen. Jag är så tacksam för det.

Jag har långsamt packat min väska och imorgonbitti åker jag till Gambia, till den lilla byn som jag varit i rätt många gånger under min uppväxt. Det ska bli så fint att återse vännerna, träden, huset, apelsinerna, den röda sanden. Solen! Värmen!

Vi ses sen.

Libanesisk frukost i Hallunda C

Postat av
1

image

Å underbara Hallunda. Idag behöver jag plugga = måste vara hemifrån, men bibblan är stängd så vi beslöt att  testa den libanesiska frukosten på Spinachi i Hallunda centrum, så tillbringar jag förmiddagen där med studierna. Och vilken frukost! För 35 spänn styck köpte vi en “zatar med ost” och en “sabanegh” som beskrevs som en vegansk pirog med spenat. Förväntade oss små piroger men som synes är båda rätterna enorma. Och sjukt goda!
Varsin juice, en kaffe till mig, en zatar och en sabanegh = 140 spänn.
Älskar Hallunda. Nu ska jag plugga.

Gambia

Postat av
2

För ett gäng år sedan planerade jag och Harry att flytta till Gambia ett drygt halvår. Det blev inte av, men det var det här jag längtade efter:

Fantastiskt mycket fågelkvitter och vackra fåglar. Röd sand under mina fötter. Sol. Det mycket lugnare tempot – “gambian time” där allting löser sig, det är inte jättebråttom till någonting. Havet, milslånga sandstränder där man antingen kan sätta sig på en restaurang och äta gott och dricka läsk bland några andra turister eller promenera bort någon kilometer eller två och hitta en alldeles egen plats där ingen kommer förbi. Fatou Bintos fantastiska bönröra. Vår hemliga plats på baksidan av huset (en liten del av verandan som inte syns när man går på vägen, där vi brukar sitta och läsa eller jobba när vi vill vara ifred). Platsen vid brunnen där jag brukar sitta tidiga mornar och egoposa och lyssna på fågelkvittret och se solen gå upp över trädtopparna. Promenaderna till den närmsta grannbyn som är kristen, där man får se små griskultingar springa omkring. Allmänt alla djuren, alla katter och hundar som brukar dras till mig när jag är där.  Cashewfrukt och jordnötter och jordnötssås och apelsiner, mango, papaya, och småbananer som smakar otroligt mycket. Och sist men inte minst alla trevliga människor! N’famara och hans varma leende! Spela sjuan med Ebou som alltid försöker fuska. Prata med gester och bristfällig mandinka med gamla gamla släktingar, och med bristfällig franska med N’famaras vackra senegalesiska hustru Fatou.

Den 15e ska jag och pappa åka dit igen, till Gambia, till den lilla byn där pappa har ett hus i vänners fruktträdgård. En vecka av värme och d-vitamin, jordnötter och vänner vi inte träffat på länge. Det blir fintfintfint.

Hejdå tjugohundratolv.

Postat av
Svara

2012 har varit ett rätt händelserikt år. Jag åkte ensam till en kanarieö i januari. På vårterminen jobbade jag på lågstadiet, var väldigt mycket sjuk, aktivistade en del och började blogga. Jag hade löjligt mycket sådder i sovrumsfönstret.

På sommaren var jag ledig, ett oändligt långt och bra sommarlov. Jag hade tid för mig själv, odlade på lotten (fast mördarsniglarna åt upp allt), och vilade upp mig inför skolstart.

Började skolan. Det är första gången jag går på högskolan “på riktigt” och det har varit svårt att vänja sig vid att alltid ha något jag borde göra. Men hittills har tentorna gått bra, och det här att lära sig saker är ju rätt fantastiskt. Jag kan massor om kroppen nu som jag inte haft en aning om tidigare. Det är häftigt! Jag är lite förälskad i nervsystemet och skulle helst läsa mer om det, men nästa termin innehåller exempelvis psykologi, och det är ju rätt pepp det med.

2013 ska jag oroa mig mindre för studierna. Jag ska plugga hemifrån mer. I övrigt bara nyårsolöften.

Heja 2013!

image

Brunch på mångkulturellt centrum

Postat av
2

När det blåser kalla rasistiska och borgerliga vindar är det fint att bästa brunchen finns två tunnelbanestationer bort, på fina Tavernan i Mångkulturellt centrum i Fittja. Jag ringde imorse och kollade om det fanns plats och det gjorde det. Tur för oss!

image

image

image

image

185 kronor. Allt vegetariskt. En får pressa sin egen apelsinjuice.

Det finns en mycket bra utställning – varning för ras – som bland annat tar upp rasistiska stereotyper. Mycket sevärd. Och en himla fin bok- och presentbutik. Jag önskar mig mångkulturella kalendern.

Jag ohämmat älskar mångkulturellt centrum.

svarta dockor och tolkningsföreträde

Postat av
Svara

Idag är jag inte så sansad och verbal. Jag har gråtit hela dagen. Känner mig så fruktansvärt hudlös och vill inte finnas i denna kalla, rasistiska värld där barn skjuts till döds, flyktingbåtar sjunker och folk försvarar rasistiska stereotyper. Jag är på den här nivån idag:

Men andra har skrivit sansade och bra saker, exempelvis i den här intervjun med Oivvio Polite, som vill freda sina barn från rasistiska stereotyper:
“Leta rätt på riktig rasism, har vissa sagt. Oivvio Polite har då svarat att bilder som denna har en historisk laddning som man inte kan bortse ifrån, de har använts för att “avhumanisera svarta barn. En process som var nödvändig för att vita människor skulle kunna behandla svarta människor som boskap”.”

Och Lisa Förare Winbladh:
‎”Det är inte bara några enstaka övernitiska stolpskott, utan förankring i sin omgivning, som ökar risken för SD-framgångar. Det gör ni också. Ni vidareförmedlar SDs bild av ett det fins en jättelik konspiration mot det äktsvenska; att det är dags att värna den svenska kulturen mot okunskap och onda människor.”

Och Wisti:
“Men det är ju bara på skoj? På skoj är aldrig bara och humor är aldrig verkanslös. Utan humorn kan vi inte föreställa oss en enda folklig resning eller någon av de befrielsekamper vi känner till. Den är en underskattad förutsättning i samhällsbygget. Och med samma kraft kan den konservera och trycka tillbaka ansatser till befrielse.”

Önskelista

Postat av
Svara

En av de saker jag gör för att konsumera mindre är att ha en önskelista. När jag hittar någonting jag vill köpa, så skriver jag upp det, istället för att impulsköpa det. Om behovet/önskan kvarstår så kan jag köpa saken, och annars är det bara att stryka från listan. Det blir färre impulsköp, vilket är en bra sak. Dessutom tycker jag om presenter som ett sätt att visa kärlek och omsorg – men har svårt för att ge och få random prylar. Hemgjorda saker, förbrukningsvaror eller saker en behöver ftw!

Inför jul ser min önskelista ut såhär: 
Eeva Kilpis dikter – gärna begagnad utgåva, finns exempelvis här.
Färgpennor
Raoul Wallenberg-kalendern
A4-block med ränder (det går åt många sådana…)
Fodrade strumpbyxor

Vad önskar du dig?

Veckodagbok v.49

Postat av
2

Försenad veckodagbok. Hej.

Vecka 49 var fylld av tenta som jag inte trodde att jag klarade men visst klarade ändå, hurra!, snö, neuroanatomi (skallens delar, hjärnans delar, nervceller…), Survivors och Bones på Netflix, och så lite sjukdom. Jag blev sjuk på torsdagen och blev sängliggande veckan ut (spoiler: fortfarande sängliggande). I lördags flyttade en god vän in i porten bredvid. Det är bra. Och Stirra och jag hänger hela dagarna. Det är också bra.

image

image

image