David, 5 år

(Foto: Charlotte Madestam, Vimmerby Tidning)

“David Bajric är en 5-årig pojke som är CP-skadad och har bl.a. epilepsi. Han och hans familj är romer från Bosnien som är utvisningshotade. David är i behov av behandling, daglig vård, rehabilitering m.m. och om det tas ifrån honom och han blir utvisad så kan hans hälsa få allvarliga skador som kan leda till döden. Fr.o.m. den 9 november och framåt finns det ett par inbokade undersökningar och fortsatt rehabilitering om det bara går att stoppa utvisningen. David kan inte klara sig utan den vård han har tillgång till här i Sverige, detta intygas av bl.a. barnöverläkare m.m. och tyvärr kan denna vård inte tillgodoses för David i Bosnien. Pappan kan inte försörja sin familj, de har ingen bostad att återvända till, ingen mat och han kan inte ge David den vård han behöver eftersom han inte kommer att få något jobb i Bosnien på grund av att familjen är romer. David behöver er hjälp för att få fortsatt vård och för att få fortsätta leva. På bilden kan man se David Bajric tillsammans med Sahra Jama, prästerna Emma Thorén och Anton Hultgren, som tillsammans kämpar för David. Vi hoppas att vi blir många fler som vill kämpa tillsammans.  Snälla folk, David behöver all hjälp. Hjälp oss att hjälpa honom ♥ ”
(Text från namninsamlingen)

Här kan ni skriva på namninsamling.
@SahraJama1 är en av de som kämpar för David och som går att kontakta på twitter.

Veckodagbok v.48

Så. Ännu en vecka har gått. Måndag-torsdag bestod rätt mycket av armens muskler, nerver, senor, kärl och ben. Rätt mycket stickning. Kommunitetsmöte (det är det nästan varje vecka för övrigt). Besök från syster en eftermiddag. Väldigt dålig sömn (trots att jag fick mitt kedjetäcke, och trots sömntabletter. Nå ja!) och massor av spindelharpan. Jag har otroligt lätt att fastna i sådana spel, inte för avancerade eller snabba, det måste vara typ patienter, tetris eller super mario bros på ett gammalt gameboy. Första gången jag spelade spindelharpan försvann tre timmar – jag började klockan två (på natten…) och nästa gång jag kollade på klockan var hon fem. Oops.

På lördag var vi på Harrys morfars begravning i norra Finland. Torsdag kväll och hela fredagen tillbringades på resande fot. Det gungade en del och blåste, vi blev fem timmar sena och Harry var rätt orolig för vädret, medan jag bara hånade honom för att han kallade det storm när det enligt mig “bara blåste lite”. Sen läste vi att “Den hårda stormen på Finska viken har gett upphov till sällsynt hög sjö och kraftig vind.” – vågorna var så höga som meterologerna säger att de kan bli i finska viken, och en annan finlandsfärja som gick typ samtidigt fick slagsida och fick bogseras in. Oops igen.

image

Resan skulle ha tagit 24 timmar, men tog 30. Men helgen var fin. Begravningar är värdefulla och det är fint att träffa släkt. Jag har lyssnat väldigt mycket på tal som jag inte förstår. Tur att finska är vackert (Obs! Sant!). För att inte tala om Finland. Snön, solen, björkarna, ljuset. Och Mummis mysiga hus med enorm eldstad. Sjön, bärbuskarna.

image

Jag skulle gärna bo i Finland nån gång i livet. Älskar finskan, finlandssvenskan, lakritsen, gin long drink, bastu, leipäjuusto, torkat rågbröd. Älskar att det är rejält varmt på sommaren och rejält kallt på vintern. Och älskar Tove Jansson, Eeva Kilpi och Märta Tikkanen! <_3 br="br">

image

Imorgon, tisdag, har jag tenta igen. Jag kommer förmodligen inte klara den. Det känns rätt okej. Jag har inte orkat plugga den här delkursen, helt enkelt. För trött efter förra. Dessutom är kursen löjligt kort och löjligt fullproppad. Men nästa delkurs, neurofysiken, ska jag plugga massor redan från början. Kan inte ha två omtentor i januari… Neurofysik-tentan är 21 december – så det blir kort & intensivt nu också.

Vi åkte bil tillbaka till Helsingfors med Harrys mor & morbror. Känns som att jag fick mer ljus under den resan genom ett soligt, snöigt Finland än vad jag fått sammanlagt sen september.

image

Nu, måndag morgon, är vi tillbaka i ett kallt vitt Sverige igen. Solen skiner. Hej vecka 49.

Veckodagbok v.47

Vecka 47 innehöll
– Tentaresultat: VG! Hurra hurra! Bara en månad och två tentor kvar så är anatomi och fysiologi, en av de minst peppiga kurserna på hela utbildningen, över och förbi!

– Julklappsstickning. Stirra vill helst ha garnet för sig själv. 

–  Början av delkurs 1. Skelett, muskler, leder, ligament…

–  En hel del kramar, hyacinter, ljus, barn, julpyssel, varma bad och annat bra.

–  En hel del frustration över att mänskligheten i allmänhet och jag i synnerhet inte räddar världen mer och snabbare. Jag tyyyycker att det är bra att jag går utbildningen, för det kommer leda till ett arbete som jag förhoppningsvis kommer orka utföra och ändå ha ett liv och ett engagemang utanför arbetet, men åh, jag saknar mitt ideella engagemang och jag saknar mitt arbete i skola. Att varje dag få träffa barn och få möta, hjälpa, finnas. Leta upp de som är ensamma på rasten. Få igång lekar. Lära ut handarbete. Dansa fulast och ha roligast. Den väldigt värdefulla vardagen.

– Besök från pappa. Vi tog en dagsljuspromenad och jag fick ett erbjudande som jag inte kunde tacka nej till. Himla bra och spännande.

Jag & pappa senast vi var ute på äventyr.

Happy, happy – tankar om löften

Ikväll fastnade jag i Happy, happy – en bok om skilsmässa, med texter av exempelvis Maria Sveland, Gudrun Schyman, och Maria-Pia Boethius – som avslutade sitt kapitel med detta fantastiska:

image

Det är så löjligt vettigt och det är så knasigt att det inte är det här som är normen.

Jonas har skrivit om anarki och äktenskap här, kanske är detta delvis en kommentar till det.

Veckodagbok v.46

Tentaveckan! Tentan var på onsdagen, det kändes som att det kan ha gått vägen, peppar peppar. Måtte det ha gått bra!

På fredagen var det seminarie och sedan hade jag en LEDIG HELG. Jag har verkligen utnyttjat den väl! Massor av tid med min Harry. Vi har promenerat till Erikshjälpen i Masmo, där vi köpte en borrsväng, kylskåpspoesi och några fina små plåtburkar.

image

Vi har stöpt ljus!

image

Vi har fått besök av min bror, min mor och deras alldeles nya lilla familjemedlem, åtta veckor gamla Moffi.

image

image

Vi har möblerat om, och tagit in lite fler grenar till mitt vardagsrumsträd.

image

På söndagseftermiddagen gick jag och såg den utmärkta föreställningen Limpan på käraste källarteatern Brunnsgatan Fyra, och sen hem till Harry & soffan & The Princess Bride.

En fantastiskt bra helg. Ledig helg är ett så himla himla bra koncept. Imorgon börjar nästa delkurs, dags att plugga kroppsdelar och skelettben och sånt. Jag känner mig faktiskt lite, lite pepp!

Veckodagbok v44

image

image

image

Äh, hejdå vecka 44 2012, tack för ljusglimtarna (såsom vänner som kommer och lagar lunch, julsk*nka, apelsinjuice, varma bad, min katt, min H), tack för hostmedicinen & tack för att du är över.

Hej vecka 45, jag hoppas att du kommer med ro, sömn, energi, lust!

Veckans kärlek

Jag tycker om Annelis blogginlägg om saker hon tycker om (och allmän hela hennes blogg. En förebild till min blogg, som blandar personligt med politiskt och estetik på ett himla bra sätt.

Jag tycker om: Solen. SVT play. Poesi. Katharine Kerrs böcker om Deverry. Beröring. Kommuniteten.

Jag tycker om Lisa Wollters fantastiskt arga och ledsna och glada och vackra blogg. Speciellt det här inlägget. De känslorna. Jag är så glad att det finns fler som ser hur himla OVERKLIGT det är på nåt sätt. Att den här världen ser ut som den gör.

Jag tycker om Elina Blombergs personliga och tankvärda bloggande från Amman.

Slutligen tycker jag om Vegannasols lathund till lakto-ovo-vegetarianer. En superduperguide för oss som vill sluta helt med animaliska produkter!

 

Veckodagbok v.43

Ännu en vecka. Bloggen får inte mycket tid. Det finns mycket i mitt liv som inte får så mycket tid som det förtjänar, nu.

Jag pluggar. Jag tycker att det är intressant. Jag tycker att det är stressigt. Jag hatar njuren.
image
Jag hostar. Hostar hostar hostar och det gör svinont i högra lungan. Men i övrigt frisk: inget halsont, ingen huvudvärk, ingen muskelvärk. Men hosta, hosta, hosta.

Jag har min älskade katt och min älskade H och vi har vår fina lägenhet och jag är så lyckligt lottad. Solen har lyst på mig i veckan. Jag har mina vänner, mina bästa vänner, och den där lägenheten på söder där jag får hänga med underbara barn varje torsdag.

image
Jag pendlar mellan tacksamhet och frustration. Frustration över SKITSAMHÄLLET med alla orättvisor. Att folk med makt gör onda saker. Ba sluta snälla, ba börja göra snälla saker. Frustration över sömnlöshet, över alla fina ord på utbildningen om att anpassa och tillgängliggöra uppenbarligen inte gäller _utbildningen_. Över att mina behov tas på allvar först när jag kommer och viftar med intyg. Som om alla normalstörda är precis likadana och har samma villkor?

JA JA.
image
Jag har läst lite poesi i veckan också. Sermanpå. Mer mer mer sånt vill jag.

Det blir nog bra, ska ni se.

Veckodagbok v.42

Vecka 42: första veckan på kursen anatomi och fysiologi. Jag har irrat runt i sjukhuskorridorer och läst om medicinsk terminologi, cellbiologi, respirationen, cirkulationen och nervsystemet. Högt tempo.

image

(lördag morgon)

image

(lördag kväll)
I övrigt: mycket studietid i min fåtölj under mitt träd.
Ett fint förtroende.
Tre timmars plugg i ljusrummet på KI solna.
Besök hos arbetsterapeut (som patient!). Jag ska få testa bolltäcke. Vaccinering.
Barnvakteri.
Min katt trivs bra här hemma, det är så skönt.
Kommunitetsträff.
Fika med en vän.

image

Nu ska jag gå och simma, tänkte jag. Därefter mer studier om rörelseapparaten.
Sen är det en ny vecka.