Etikettarkiv: migrationspolitik

Hälsningar från Bagdad

Postat av
4

Igår vid blockaden kom det några unga killar ut från förvaret. Jag gick fram och frågade om de kände någon därinne, och det visade sig att de hälsat på en vän, Hamid, som var en av de som skulle utvisas till Irak samma kväll. Jag fick hans nummer, och talade lite med honom under kvällen. Han hade skrivit på papper om medgivande att återvända till Irak, men berättade att de andra två som skulle utvisas från Märsta var ett äldre par som inte ville återvända. Deras barnbarn har skrivit på flyktingbloggen.
Redan igår visade Hamid stor tacksamhet. Han sa att han såg oss genom förvarets fönster och tackade om och om igen.

Ikväll ringde Hamid mig igen. Han är hos sin familj, men vågar inte gå ut. När han kom till Irak tog myndigheterna hans pass. Han ska försöka ta sig till norra Irak, som är säkrare. Han är väldigt tacksam för att vi försökte stoppa bussen, han berättar om det för sin familj, och de säger alla att “det är för mycket”. Han ber för oss, att vi ska få fina liv, och bjuder in oss att hälsa på honom i norra Irak.

Ta åt er, alla fina blockadare. ♥

Tre aktuella asylfall

Postat av
Svara

Christian och Masarra, 18 och 15 år, som migrationsverket vill avvisa till Irak. Länken går till en grupp där ni kan visa ert stöd och erbjuda er hjälp. Här finns deras hemsida, med presentation av barnen, namninsamling med mera.

Jean Pierre, regimkritiker från Burundi, vars utvisning tillfälligt stoppades av aktivister i förra veckan. Här finns en facebooksida där ni kan följa fallet och se vad som händer och vad som behövs göras.

 
Zikel Rasoul, som levt papperslös i Sverige i flera år, ska tvingas lämna sin man och den sex månader gamla dottern som fortfarande ammar, för att åka tillbaka till Irak för att söka uppehållstillstånd – som hon garanterat kommer att få eftersom hennes man och dotter har uppehållstillstånd. Här finns en artikel. 

Jean Pierres brev

Postat av
Svara

Hi everybody,

My name is Jean-Pierre Nzeyimana, I’m an asyl seeker here in Sweden from Octobre 2007 because of the troubles back home in Burundi (we have been in civil war from 1993 wich took more than 10 years, till now still have political violences and no right for expression against the power), i have been victim of that. Now I’m in detention from 14 Mars and the Migrationsverket want to send me back home by force, they say that I don’t have enough evidence for need of asyl. They tried yesterday to deport me and fortunatly, I have been saved by swedish activists, who warned the flight company which was supposed to take me, to not let me in.
Being refugee is very hard, you miss home and you can’t go back and sometimes you stay in hard situation in exil country (like my case).
After my 2 years here in Sweden, January 2010, the Migrationsverket wanted to send me back ,then I had to hide myself which is hard (surviving by church and friends help), sometimes I got sick and couldn’t go to the hospital.
Now that they have me again, they put me directly in detention in wait for deportation.
The hardest part in detention is that I sleep max 3 hours in the day, I can’t sleep in the night, thinking of my deportation because i’m facing persecution.
The Migrationsverket gave my case to the police so that they take me back to Burundi by force.
Please if anybody can help me to make the Migrationsverket review my case again.
God bless you!
Jean Pierre

—

Sprid Jean Pierres historia.
Om någon vill hjälpa till mer än så, så kan jag förmedla kontakt.
Han sitter just nu på förvaret i Märsta.

Demonstration vid Märstaförvaret

Postat av
5

Här kommer ett gäng bilder från No Border-demonstrationen vid migrationsverkets förvar i Märsta, där människor hålls i fängelseliknande förhållanden utan att ha begått brott, ofta utan att ha minsta aning om när de ska utvisas.

Förvarstagna stod med lappar med “HJÄLP OSS” och “Riv alla förvar!” i fönstren. Mitt hjärta brister!

Vi vill se Sverige falla
Yalla yalla, allt åt alla! 

Ord från Calais

Postat av
2

“Jag har suttit i franskt fängelse i 20 dagar. Jag kommer att korta ner mitt tal – jag har haft många problem i Iran, det är därför jag flydde. Religiösa och politiska problem, jag kan inte skriva alla här. Ni vet ju faktiskt om problemen i Iran. Jag ska berätta några för er: för det första, jag kunde aldrig säga vad som fanns i mitt hjärta utan att bli förtryckt, satt i fängelset eller till och med avrättad. Jag flydde från Iran till Europa för att kunna få ett gott och bekvämt liv och jag önskar jag kunde få leva fredfullt. Jag beklagar att det inte är så. Det är samma själsliga och fysiska förtryck som i Iran, medan de hävdar att de kämpar för mänskliga rättigheter. Är detta en mänsklig rättighet? Har jag rätt att få leva? Om jag har det, varför behandlar de oss som djur och sätter oss i fängelse? Allt detta är lögn. De håller bara tal på TV men allt i denna värld är faktiskt lögner. Allt är drömmar, inget mer.”
(hela texten här)

Bloggen Calais på svenska är en översättning av bloggen Calais Migrant Solidarity. Grymt bra med en översättning tycker jag. Det är på något sätt svårare att stå emot när det är på ens modersmål…

Calais, för den som inte vet, är alltså en stad i Frankrike där många flyktingar hamnar i sina försök att komma in i Europa. Flyktingar och flyktingaktivister bor i “jungler”, tillfälliga tältstäder och ockuperade hus. Polisvåldet är hårt, förvaren stränga och situationen allmänt förjävlig.

Det är människor. Med tankar och drömmar och känslor precis som du och jag. Varför ska de behöva svälta eller förtryckas i hemlandet eller svälta och förtryckas i Calais medan jag “vill ha en bil till, vill parkera vart jag vill, vill ha fler kanaler på tv“. Våra prioriteringar är så skeva. Även mina. “Det är inte kunskap vi saknar. Vad som fattas oss är modet att inse vad vi vet och dra slutsatserna” (Sven Lindqvist, Utrota varenda jävel).

Läs Calais på svenska eller det engelska orginalet.

Sverige har inte resurser att ta emot alla flyktingar!

Postat av
Svara
Känner ni igen påståendet i rubriken?
“Vi kan inte ta emot alla flyktingar”.
Nä, hur skulle det se ut?
Det här är Dadaab. Det är ett flyktingläger i Kenya, som var tänkt att bli ett tillfälligt skydd för ca 90 000 människor. Nu bor ca 450 000 människor där – framförallt somalier. Som jämförelse fanns i  Sverige 2009 cirka 31 784 somalier, enligt wikipedia.

 

4 av 5 länder som tar emot flyktingar är själva länder som lider av fattigdom, förtryck eller väpnade konflikter. Färre än 17% av de människor som drivits på flykt av krig och förföljelse kommer längre bort än grannländerna.

 

Jag säger: Kenya har inte resurser att ta emot alla flyktingar!!! Liberia, Guinea, Pakistan, Sierra Leone och Thailand har inte resurser att ta emot alla flyktingar. Vi har visst resurser nog. Det handlar bara om att omvärdera.

 

Siffrorna kommer från Röda korsets utbildning om Människor på flykt, från 2007.